Regeringen gör nu om betygssystemet i grunden. Det underkända F-betyget avskaffas och ersätts av en tiogradig skala, i vad som beskrivs som den största skolreformen på 30 år.

Regeringen vill stärka den svenska kunskapsskolan och genomför nu omfattande förändringar av både betygssystem och skolstyrning. Under en pressträff presenterade Sveriges regering beslutet att lämna den nuvarande A–F-skalan, som länge kritiserats för att vara både orättvis och alltför hård.

I centrum för reformen står avskaffandet av betyget F. I stället införs en ny betygsskala från 1 till 10, utan en skarp gräns mellan godkänt och underkänt. För att bli behörig till ett nationellt gymnasieprogram krävs ett genomsnitt på minst 4, vilket innebär att elever kan väga upp svagare resultat i ett ämne med starkare prestationer i ett annat.

Regeringen menar att dagens betygssystem bidragit till betygsinflation och stora skillnader mellan skolor. Ett enda F har dessutom kunnat stänga dörren till gymnasiet, något som enligt regeringen slagit hårt mot elevernas framtidsmöjligheter.

- En stark kunskapsskola är en förutsättning för att ta tillvara individens fulla potential och stärka samhället som helhet. Det är också avgörande för att Sverige ska kunna fortsätta vara en innovativ och konkurrenskraftig bildnings- och kunskapsnation, säger kulturminister Parisa Liljestrand.

Som en del av reformen införs också så kallade bedömningsråd på skolorna. Där ska lärare i samma ämnen gemensamt diskutera betygssättningen för att öka likvärdigheten och minska risken för godtyckliga bedömningar.

Parallellt presenteras åtgärder för att förbättra lärarnas arbetsvillkor. Undervisningstid och planeringstid ska tydligare regleras i skollagen, med målet att lärare ska ges minst lika mycket tid för förberedelser som för undervisning.

- För att undervisningen i skolan ska leda till att fler elever når goda kunskapsresultat behöver lärare och förskollärare förutsättningar att fokusera på huvuduppdraget, det vill säga undervisningen. Nu ger vi lärare tid att planera, genomföra och följa upp sin undervisning, säger Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna. 

Det nya betygssystemet ska dessutom kopplas tydligare till nationella slutprov. Dessa var tänkta att införas digitalt, men projektet pausades efter tekniska problem. Reformen planeras nu att införas stegvis med start 2028.

Enligt regeringen är målet tydligt: ett mer rättvist, begripligt och kunskapsfokuserat skolsystem – där betyg inte blir ett hinder i sig, utan ett verktyg för utveckling.