Genom att följa brottens digitala spår och slå mot rekryteringen lyckades polisen bryta upp nätverk bakom sprängningar och mordförsök. Domen mot en 23-åring ses som ett genombrott i arbetet mot ”våld på entreprenad”.

När domen föll den 29 april stod det klart att polisens långsiktiga arbete burit frukt. En 23-årig man döms till livstids fängelse och en 19-åring till sluten ungdomsvård efter att ha organiserat flera grova våldsdåd i Stockholmsområdet – däribland explosionen i en matbutik i Geneta i Södertälje.

Men i centrum för utvecklingen står inte bara de dömda – utan polisens förändrade sätt att arbeta.

Kartlade hela brottskedjan
Polisen beskriver hur utredningen byggt på ett nytt angreppssätt: att följa hela kedjan från rekrytering till genomförande. Fokus har legat på att identifiera och slå mot strukturerna bakom brotten, snarare än enbart de som utför dem.

– Utredningarna, som lett fram till dagens domar, är ett resultat av ett informationsdrivet och proaktivt arbetssätt där "problemet i fokus" har styrt våra insatser. Genom en hög grad av samverkan, både lokalt inom polisområde Stockholm syd, regionalt men även nationellt med andra polisregioner, har vi kunnat bryta upp nätverk som opererar över hela landet, säger Johan Kihlström.

Denna metod har gjort det möjligt att nå längre upp i hierarkierna – till dem som organiserar och beordrar våldet.

Digital rekrytering i fokus
Ett centralt mål för polisen har varit att förstå och stoppa den digitala infrastrukturen bakom brotten. Rekryteringen sker i dag ofta öppet via sociala medier, där unga snabbt kan nås av erbjudanden om att utföra våldsdåd.

När kontakten väl etablerats flyttas kommunikationen till krypterade tjänster, där planering och instruktioner ges i realtid.

– Allvarligast i denna kedja är hur unga personer utsätts för extrem press. Anstiftarna, som ofta själva är unga och saknar ett fullt utvecklat konsekvenstänk, utövar utpressning via dessa digitala kanaler. Detta tvingar unga utförare att begå livsfarliga handlingar, vilket utsätter både dem själva och i förlängningen deras familjer för omedelbar fara och risken för dödligt våld.

Förebygga innan våldet sker
Polisens arbete har i allt större utsträckning handlat om att ingripa innan brotten genomförs. Genom att kartlägga flöden mellan öppna plattformar och krypterade appar försöker man stoppa rekryteringen i ett tidigt skede.

– Dagens domar visar att vårt metodiska arbete ger effekt. Genom att proaktivt kartlägga flödena från sociala medier till krypterade tjänster, och att neutralisera rekryteringsstrukturerna innan våldet hunnit ske, kan vi skydda unga från att hamna i detta destruktiva kretslopp, säger Johan Kihlström.

Analys: Ett skifte mot förebyggande och systemfokus
Fallet visar på en tydlig strategisk förändring inom polisen. I stället för att enbart utreda enskilda brott riktas insatserna mot hela systemet bakom våldet.

Genom att angripa rekryteringen och de digitala kontaktytorna försöker polisen bryta flödet av nya utförare. Samtidigt visar domen att rättsväsendet i allt högre grad håller organisatörerna ansvariga.

– Polisen kommer att fortsätta detta arbete med oförminskad styrka. Trygghet för allmänheten och skydd för unga är vår högsta prioritet, säger Johan Kihlström.