Straffen för unga brottslingar ska bli hårdare och fler ska kunna dömas tidigare. Regeringen föreslår nu en omstridd reform som sänker straffbarhetsåldern och tar bort rabatter för unga.

Regeringen vill genomföra en av de största förändringarna av ungdomsstraffrätten på decennier. I en ny proposition från Justitiedepartementet föreslås att barn så unga som 13 år ska kunna dömas för de allvarligaste brotten.

Bakgrunden är en utveckling där allt yngre personer misstänks för grov kriminalitet och kopplas till kriminella nätverk. Justitieminister Gunnar Strömmer beskriver situationen som allvarlig och menar att dagens system inte räcker till – varken för att skydda samhället eller hjälpa unga att bryta en kriminell bana.

Enligt förslaget ska straffbarhetsåldern sänkas från 15 till 13 år för brott med ett minimistraff på minst fyra års fängelse, exempelvis mord, grov våldtäkt och människorov. Reformen är tänkt att gälla i fem år och därefter utvärderas.

– Det finns ett stort behov av att göra om systemet för barn som begår brott, säger justitieminister Gunnar Strömmer.

Samtidigt föreslås en kraftig minskning av den så kallade ungdomsreduktionen, vilket innebär att unga lagöverträdare i många fall får betydligt längre straff än i dag. För personer mellan 18 och 21 år tas rabatten bort helt, och de ska i stället behandlas som andra vuxna i rättssystemet.

Även maxstraffen höjs. För brott som begås före 18 års ålder föreslås det högsta möjliga straffet öka från 14 till 18 års fängelse. Dessutom vill regeringen skärpa påföljden ungdomsövervakning, bland annat genom mer omfattande hemarrest och större befogenheter att begränsa var den dömde får vistas.

– Det är en realitet att vi i dag varken lyckas skydda samhället från livsfarligt våld, ge brottsoffer upprättelse eller hjälpa barnen att bryta en destruktiv bana. Därför skärper vi reglerna för unga som begår brott. Parallellt med detta måste det ske en rejäl mobilisering av det sociala systemet, så att vi kan förebygga och förhindra att barn överhuvudtaget dras in i allvarlig brottslighet, säger Gunnar Strömmer.

Reformen innehåller också en tydligare kontroll av konsekvenserna. Brottsförebyggande rådet får i uppdrag att följa hur den sänkta straffbarhetsåldern tillämpas och vilken effekt den får på både brottsligheten och de barn som berörs.

Förslagen stöds av regeringens samarbetspartier och beskrivs som ett sätt att återupprätta förtroendet för rättssystemet. Kritiker väntas dock ifrågasätta både rättssäkerheten och synen på barn i kriminalpolitiken.

Om riksdagen säger ja kan de nya reglerna börja gälla redan i augusti 2026.