Industrins klimatutsläpp ökade i Stockholms län under 2024 – och Södertälje bidrog med utsläpp motsvarande cirka 85 000 ton koldioxid. Största utsläpparen i kommunen är Igelstaverket, enligt nyhetsbyrån Newsworthy.

De industriella utsläppen av växthusgaser ökade med 11 procent i Stockholms län under 2024, enligt ny statistik från Naturvårdsverket. I Södertälje kommun står två anläggningar, Igelstaverket och Geneta PC, för merparten av utsläppen – tillsammans motsvarande cirka 85 000 ton koldioxid.

Samtidigt som utsläppen på nationell nivå minskade något, med 2 procent jämfört med året innan, ökade de alltså markant i länet. Den enskilt största utsläpparen i länet var Stockholm Exergi, men Söderenergis anläggning Igelstaverket i Södertälje placerar sig också högt på listan – med ett utsläpp på drygt 84 000 ton CO₂-ekvivalenter, vilket innebär en ökning med 4 procent jämfört med 2023.

Förändrad energimix påverkar utsläppen

Enligt Naturvårdsverket beror ökningen främst på minskad användning av biobränsle, som blivit dyrare. Detta har lett till att fler värme- och kraftverk återgått till fossila eller mindre klimatsmarta bränslen, vilket tydligt speglas i statistiken för både el- och fjärrvärmesektorn.

Geneta PC – en mindre anläggning i Södertälje – rapporterade också utsläpp, men i betydligt lägre omfattning: strax över 500 ton CO₂.

Långsam nationell nedgång

Industrins klimatutsläpp står för nästan 40 procent av Sveriges territoriella utsläpp. Trots en långsiktig nedgång sedan 1990-talet har utvecklingen de senaste åren varit svag. Under 2024 fortsatte minskningen, men i långsammare takt – något som delvis förklaras av prisökningar på förnybara bränslen.

Siffrorna omfattar utsläpp från anläggningar som ingår i EU:s handel med utsläppsrätter, vilket innebär att de speglar landets största industri- och energianläggningar.

Södertälje kommun har länge varit en tung industriort, och statistiken bekräftar att kommunen fortfarande är en av de större utsläpparna i länet. Hur utvecklingen fortsätter beror i stor utsträckning på investeringar i klimatsmarta energisystem och bränslen – inte minst inom den tunga industrin och fjärrvärmesektorn.