Hur påverkas Södertälje av bilden som förmedlas av staden utåt? Inför valet 2026 arrangeras två öppna samtal där forskare, politiker och Södertäljebor ska diskutera stadens rykte, trygghet och framtid.

Under de senaste åren har en växande frustration uttryckts bland delar av Södertäljes assyriska/syrianska befolkning. Många upplever att gruppen felaktigt pekas ut och behandlas orättvist av Södertälje kommun. Frågan har fått stor uppmärksamhet lokalt och har bland annats lyfts genom debattartiklar och offentliga samtal.

Nu bjuder Initiativet för tryggare Södertälje, som representerar över 50 000 personer, tillsammans med Folkets Södertälje in till två offentliga samtal under augusti på temat ”Bilden av Södertälje”.

Initiativet för tryggare Södertälje startades 2022 av fyra syrisk-ortodoxa kyrkor samt Assyriska och Syrianska kulturföreningarna i Södertälje. Under 2026 anslöt även Assyriska FF och Syrianska FC.

I ett pressmeddelande beskriver arrangörerna att bakgrunden till samtalen är att bilden av Södertälje allt oftare formas av nationella rubriker och politiska diskussioner om bland annat kriminalitet, segregation, otrygghet och utanförskap. Samtidigt upplever de att Södertäljebornas egna erfarenheter och perspektiv inte alltid får samma utrymme.

– Södertälje är mycket mer än de rubriker som ofta dominerar nyhetsflödet. Vi vill skapa ett samtal där invånarnas erfarenheter står i centrum och där forskningen ger perspektiv på de berättelser som finns om vår stad, säger Johanna Persdotter, ordförande i Folkets Södertälje, i ett pressmeddelande.

Forskaren återvänder till Södertälje
Det första samtalet arrangeras den 12 augusti och inleds av Nazem Tahvilzadeh, lektor vid Södertörns högskola. Hans forskning berör bland annat offentlig förvaltning, demokrati, medborgardeltagande och jämlikhet.

Tahvilzadeh har tidigare deltagit i diskussionen om bilden av Södertälje.

När han besökte staden 2024 för en föreläsning arrangerad av Initiativet Tryggare Södertälje mötte han assyrier/syrianer som berättade om upplevelser av stigmatisering, fördomar och rasism.

Efter mötet berättade Tahvilzadeh att flera deltagare upplevde att hela gruppen fick bära ansvar för negativa företeelser som enskilda personer stod bakom. Han beskrev också en frustration över att gruppens positiva insatser i Södertälje inte uppmärksammades i samma utsträckning.

– Oavsett vad man försöker göra åt problemen i staden så utmålar kommunen gruppen som problemet, sade Tahvilzadeh 2024.

Tahvilzadeh betonade samtidigt att kriminaliteten var ett pågående trauma som många av deltagarna ville bidra till att motverka. Enligt honom fanns en önskan om att föreningslivet i större utsträckning skulle ses som en resurs i det brottsförebyggande arbetet.

Han riktade även kritik mot hur diskussionen om bland annat kriminalitet, parallellsamhällen och segregation förts i Södertälje. Enligt Tahvilzadeh riskerar handlingar som begås av enskilda individer att generaliseras till hela grupper.

Det är mot bakgrund av bland annat sådana frågor som han nu återvänder till Södertälje. Under samtalet den 12 augusti ska han ge sitt perspektiv på hur städer som Södertälje framställs i medier, politisk retorik och säkerhetsdiskussioner – och vilka konsekvenser berättelserna kan få.

Samtalet hålls klockan 18.00 i S Jacobs katedral på Hantverksvägen 4 den 12 augusti.

Erfarenheter från Järva
Det andra samtalet hålls den 26 augusti och fokuserar på frågan om hur en gemensam framtid kan byggas.

Då medverkar Anders Österberg, biträdande finansborgarråd i Stockholms stad. Han ska bland annat dela med sig av erfarenheter från Fokus Järva och diskutera hur samarbete mellan invånare, föreningsliv, näringsliv och offentliga aktörer kan påverka utvecklingen av ett område.

Samtalet arrangeras klockan 18.00 på Hagabergs folkhögskola.

Läs även: - Forskaren om upplevd rasism: ”Kommunen utmålar gruppen”