Andelen tunga fordon har ökat markant i både Södertälje och Nykvarn, i linje med den nationella trenden. Nästan fyra av tio bilar klassas nu som tunga i dessa kommuner.

I början av 2000-talet klassificerades endast en av tio bilar i Sverige som tunga och starka. Idag har den siffran förändrats radikalt, och vid årsskiftet 2023/2024 var nästan 40 procent av landets bilar tunga, medan andelen lätta bilar har minskat kraftigt. Denna utveckling syns tydligt i Södertälje och Nykvarn, där 38,1 procent respektive 34 procent av bilarna nu klassas som tunga.

- En förklaring till att vi har en högre andel tunga bilar är att det finns en efterfrågan på större bilar, säger Anders Nordelöf, professor i miljösystemanalys vid VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) till Siren.

Denna trend går igen i alla kommuner i Sverige, enligt siffror sammanställda av Nyhetsbyrån Siren från länsstyrelsernas samarbetsorgan RUS. På riksnivå har andelen lätta bilar sjunkit från 37 procent i början av 2000-talet till endast 16 procent idag, samtidigt som andelen tunga bilar har ökat från 7 till 37 procent.

Södertälje och Nykvarn är inte ensamma om denna utveckling. Danderyd toppar listan med hela 57 procent tunga bilar, medan Gotland står ut genom att ha den högsta andelen lätta bilar i landet, med 24 procent.

Den kraftiga ökningen av tunga fordon i kommunerna speglar en förändrad bilpark och visar på en allmän trend där tyngre fordon allt mer dominerar de svenska vägarna.

– För förbränningsmotorbaserade bilar finns en tydlig korrelation mellan ökad vikt och ökade växthusgasutsläpp, som leder till större klimatpåverkan. Genom elektrifieringen är sambandet inte alls lika tydligt under drift, men större bilar ger fortfarande högre utsläpp vid tillverkningen, säger Anders Nordelöf till Siren.