Att en färsk skolenkät visar att 90 % av eleverna i Södertäljes grundskolor upplever skolan som en trygg plats låter givetvis positivt på ytan. Men det är viktigt att vi ställer oss kritiska till dessa siffror och inte nöjer oss med att svepande enkäter skapar en bild av verkligheten som inte nödvändigtvis stämmer överens med alla elevers erfarenheter.

För det första, hur är denna enkät egentligen genomförd? Hur har frågorna formulerats och hur har eleverna blivit tillfrågade?

Om frågorna är generella och inte tar hänsyn till elevernas olika bakgrund och omständigheter, kan resultatet bli missvisande. Det är lätt att tänka sig att vissa elever, kanske de som redan är mer självsäkra och trygga, svarar mer positivt än de som kämpar med problem både i och utanför skolan. Dessa elever kan ha blivit osynliga i statistiken.

"Det låter för bra för att vara sant. Svårt att tro att tryggheten plötsligt skulle vara så hög."

Vidare måste vi ifrågasätta hur man kan påstå att eleverna i vissa områden, som Blombackaskolan, där samhällsutmaningarna är större, upplever en högre trygghet än genomsnittet. Det låter för bra för att vara sant. Med tanke på den allmänna oron och problemen som finns i dessa områden, är det svårt att tro att tryggheten plötsligt skulle vara så hög. Vi vet att otrygghet, mobbning och utanförskap är verkliga problem som ofta inte framkommer i enkäter eftersom elever kan vara rädda för att svara ärligt eller inte vill lyfta sina problem.

Vi får heller inte blunda för att "trygghet" är ett brett begrepp. Att några elever känner sig trygga i relation till lärarna betyder inte att de känner sig trygga med sina skolkamrater, på rasterna eller på väg till och från skolan. Denna skillnad mellan subjektiv och objektiv trygghet måste undersökas djupare.

Realistpartiet har länge drivit frågan om att införa trygghetsvärdar på skolorna, tryggheten för både elever och lärare är en central fråga för en bra skola.

Enligt forskning är tryggheten den största faktorn för bättre skolresultat då otrygga miljöer bidrar till sämre elevhälsa.

"Tyvärr har vårt förslag om trygghetsvärdar röstats ned av majoriteten, trots att vi ser ett tydligt behov"

Arbetet med att förhindra våld, hot och mobbing behöver stärkas avsevärt, liksom arbetet med att identifiera och förhindra nyrekrytering till gängkriminalitet på våra skolor. Vuxna som finns på plats under raster och utanför lektionstid för att öka närvaron av trygga förebilder och arbeta förebyggande mot mobbning, våld och otrygghet. Trygghetsvärdar skulle vara ett viktigt komplement till skolans personal, då de kan vara en länk mellan elever, lärare, föräldrar och andra viktiga aktörer. Vi har sett exempel på detta i andra kommuner, som Göteborg, där trygghetsvärdar har gjort stor skillnad och skapat en lugnare och tryggare skolmiljö. Tyvärr har vårt förslag om trygghetsvärdar röstats ned av majoriteten, trots att vi ser ett tydligt behov av deras närvaro i Södertälje.

Vi vill inte bara se siffror på papper – vi vill se verkliga förändringar som påverkar alla elever positivt. Att införa metoder som "Bråka smartare" är ett steg, men det krävs mer än så för att på riktigt skapa ett tryggare och mer inkluderande klimat i skolan. Låt oss inte nöja oss med 90 %, för bakom dessa siffror finns fortfarande elever som varje dag går till skolan med en känsla av otrygghet. Vi måste lyfta deras röster och se till att alla, oavsett bakgrund, känner sig säkra i sin skolmiljö. Realistpartiet kommer fortsätta kämpa för trygghetsvärdar, eftersom vi vet att det är en viktig del i att skapa en tryggare skolmiljö för alla. 

Simon Isso, Realistpartiet
Ledamot i Utbildningsnämnden