Hur länge skulle du klara dig om vattnet eller elen plötsligt försvann? I en intervju med Södertälje kommun berättar Jenny-Lovisa Axelsson och Thomas Witting om sin hemberedskap – med allt från hundratals vattenflaskor till mat, stormkök och reservbatterier.

För Jenny-Lovisa Axelsson och Thomas Witting handlar hemberedskap inte om att förbereda sig för världens undergång. I en intervju som Södertälje kommun publicerat under Beredskapsveckan berättar de om hur de stegvis har byggt upp sin beredskap för att klara exempelvis längre strömavbrott eller problem med vattenförsörjningen.

– Vi är inte superpreppers, men beredskap har vi, säger Thomas Witting i intervjun med Södertälje kommun.

För honom började det efter att familjen flyttat till ett hus där de drabbades av återkommande strömavbrott under den första vintern.

– Det blev iskallt i huset. Som tur var hade vi en vedspis i köket och började laga mat på den. Det här tänket triggas igång när man råkar ut för något.

Senare började även familjens brunnspump krångla, vilket gjorde frågan om tillgång till vatten mer konkret.

Jenny-Lovisa Axelsson, kommunikatör i Södertälje kommun, berättar att hennes hemberedskap vuxit fram stegvis.

– Jag insåg att det inte behöver handla om extrema scenarier. Ett längre strömavbrott eller störningar i vattenförsörjningen räcker för att skapa problem i vardagen.

Har hundratals flaskor vatten
Vatten är en central del av deras beredskap. Thomas Witting berättar för kommunen att han byggt upp ett stort lager med hjälp av vanliga PET-flaskor.

– Vi använder både kolsyrat vatten och läsk och har tillgång till många PET-flaskor. Dem har jag börjat fylla. Nu har jag några hundra flaskor och vi klarar oss garanterat i flera veckor.

Flaskorna förvaras mörkt och svalt och vattnet byts regelbundet.

– Jag byter ut vattnet ungefär var sjätte månad.

De båda framhåller samtidigt att hemberedskap inte kräver ett stort hus eller ett eget förråd. Även den som bor i lägenhet kan börja i mindre skala.

– Ett mindre baslager är mycket bättre än inget lager alls.

”Det handlar inte om rädsla”
I intervjun betonar de också vikten av att lagra mat som faktiskt används i vardagen och att testa utrustningen innan den behövs. I Thomas Wittings förråd finns bland annat stormkök, gasolkök, batterier, ficklampor, powerbank och första hjälpen-utrustning. Familjen kallar skämtsamt lagret för sitt ”Apokalypsförråd”.

För Jenny-Lovisa Axelsson handlar förberedelserna framför allt om trygghet.

– Det handlar inte om rädsla. Det handlar om trygghet, säger hon i intervjun med Södertälje kommun.

Thomas Witting lyfter samtidigt vikten av att människor hjälper varandra om en kris uppstår.

– De som klarar sig bäst under en kris är de som samarbetar med sina grannar, inte de som låser in sig med sitt eget beredskapsförråd och säger ”det här är mitt”.

Checklista: Det här är bra att ha hemma vid en kris

Enligt Södertälje kommuns checklista är det bra att ha följande hemma:

• Rent vatten i flaskor och dunkar
• Mat som klarar sig utan kyl och frys och som kan ätas direkt eller tillagas utan vatten
• Extra batterier och laddade powerbanks
• Batteri- eller vevradio, alternativt en radio med solceller
• Ficklampa och pannlampa med extra batterier
• Stormkök och bränsle, som helst används utomhus
• Tändstickor, stearinljus och värmeljus
• Fotogenlampa och bränsle, med god ventilation
• Alternativ värmekälla, exempelvis för fotogen, gasol, diesel eller ved
• Husapotek och första hjälpen, samt viktiga mediciner
• Hygienartiklar som våtservetter, handsprit, blöjor och mensskydd
• Kontanter om kortbetalningar inte fungerar
• Viktiga telefonnummer på papper till exempelvis familj, grannar, sjukhus, kommunen och räddningstjänsten
• Spel, kortlek, böcker eller pussel för sysselsättning.

Källa: Södertälje kommun, Checklista – grunderna i hemberedskap.