🕝 4 minuter
Gigantisk medeltidsskatt hittad strax utanför Södertälje
Publicerad 10 november 2025 11:30
Uppdaterad 10 november 2025 11:30
Silverskatt hittad i Mörko. Foto Länsstyrelsen Stockholm

När Länsstyrelsen i september berättade om en enorm medeltida silverskatt i Stockholmsområdet hölls fyndplatsen hemlig. Nu kan LT avslöja att skatten grävdes fram på Mörkö – av ett par som egentligen bara letade metmask på sin sommarstugetomt, men som i stället gjorde ett av Sveriges största fynd.

I mitten av september väckte Länsstyrelsens pressmeddelande stor uppmärksamhet. En privatperson hade gjort ett “ovanligt stort och välbevarat fynd” av silvermynt, pärlor, ringar och hängen – sammanlagt sex kilo tungt och daterat till tidig medeltid. Fyndplatsen hemlighölls av säkerhetsskäl, men nu kan LT avslöja att skatten hittades på Mörkö.

Fyndet gjordes av två privatpersoner som berättar för tidningen att allt började helt av en slump. När de grävde efter metmask på sin tomt tog spaden plötsligt stopp mot något hårt. Till en början trodde de att det rörde sig om kapsyler – men snart stod det klart att de stött på något betydligt mer värdefullt.

Bara några centimeter under markytan låg en kopparkittel fylld med mynt och smycken.

- Hur vi än krafsade så kom det bara upp fler och fler. Men när det plötsligt dök upp en liten skål med ett kors i och någon slags kedja som såg ut som en orm, då trodde vi att det var någons grav vi råkat stöta på. Då lade vi tillbaka det vi hittat, säger en av personerna till LT, som fotograferade ett par av föremålen.

Tre silvermynt som ingår i skatten: det vänstra med texten KANUTUS och kungen Knut Eriksson, i mitten ett Gotlandsmynt som möjligen föreställer en kyrkobyggnad och till höger ett så kallat biskopsmynt. Collage. Foto: Länsstyrelsen Stockholm

Efter att ha bildgooglat ett av föremålen insåg paret att de hittat en brakteat – ett medeltida mynt. De kontaktade en vän med historiskt intresse, som uppmanade dem att anmäla fyndet till Länsstyrelsen.

Kort därefter anlände arkeologer från Uppdrag Arkeologi tillsammans med representanter från Länsstyrelsen.

- Det var en rätt speciell känsla när jag insåg omfattningen av det här fyndet. Det här är inget jag varit med om tidigare under min yrkeskarriär och det har nog ingen annan heller. Det här är så pass unikt, säger arkeologen Richard Grönwall till LT.

Den upphittade skatten är ett unikt tidsdokument – en samling av hundratals föremål som huvudsakligen består av silver, där vissa delar är förgyllda och några till och med tros vara tillverkade i rent guld. Fyndet sträcker sig över en period på nästan tre sekel, från 900-talets första hälft till slutet av 1100-talet. Bland innehållet finns omkring 24 000 mynt, varav flera tidigare okända för forskningen. Den största delen av mynten är präglade på Gotland, vilket tyder på att ön spelade en central roll i den tidiga handeln i Östersjöområdet.

Några av 24 000 silvermynten i skatten. Foto: Länsstyrelsen Stockholm

- Det här är sannolikt en av de största silverskatterna från början av medeltiden som har hittats i Sverige. De flesta föremålen är väl bevarade, men den kittel av koppar som de legat i är tyvärr inte lika välbevarad, sade Sofia Andersson, antikvarie på Länsstyrelsen i Stockholm, i pressmeddelandet som publicerades i september.

Fyndet anses vara ett av de största i Sverige från perioden 900–1100-talet. Flera av mynten är präglade med namnet KANUTUS – den latinska formen av kung Knut Eriksson, som regerade på 1100-talet. Andra är så kallade biskopsmynt, där en biskop avbildas med en kräkla i handen.

Myntet KANUTUS. Foto: Länsstyrelsen Stockholm

Skatten ska nu undersökas vidare av arkeologer, och Riksantikvarieämbetet avgör om staten ska lösa in den – något som kan ge upphittarna ersättning.

- Upphittaren agerade helt korrekt som kontaktade oss på Länsstyrelsen. Enligt kulturmiljölagen är den som hittar ett fornfynd av silver eller ett depåfynd skyldig att erbjuda staten att lösa in det mot betalning, säger Sofia Andersson.

För Mörkö innebär fyndet ett nytt kapitel i den lokala historien. En slumpmässig spadtag efter metmask har visat sig blottlägga ett stycke svensk medeltid – ett tyst vittne som legat gömt i jorden i nästan tusen år.

– Platsen, vid inloppet från Östersjön till Södertälje och Mälaren, har haft stor betydelse under lång tid. Det troligaste är nog att man grävt ned skatten för att skydda den. Att den låg ytligt, bara någon decimeter ned, kan ha att göra med att den grävts ned i hast i samband med orostider, för att att gömma undan den. Men vem som har grävt ned den, det blir en spännande fråga att resonera vidare kring, säge Grönwall till LT.

Biskopsmynt. Foto: Länsstytelsen Stockholm
Gotländsk penning. Foto: Länsstyrelsen Stockholm
Knut Eriksson penning. Foto: Länsstyrelsen Stockholm
Dela artikeln