Södertälje har gått mot strömmen under den gångna mandatperioden: fler jobb i näringslivet, lägre arbetslöshet och minskade kostnader för ekonomiskt bistånd.

I fjol arbetade 45 004 personer inom Södertäljes privata näringsliv – en ökning med 1 907 personer sedan mandatperiodens inledning. Det är en ljusare utveckling än i riket som helhet, där antalet anställda i näringslivet har minskat de senaste två åren.

Arbetslösheten i Södertälje uppgick i maj till 10,6 procent, jämfört med 11,4 procent vid mandatperiodens inledning. I en majoritet av landets kommuner har arbetslösheten i stället ökat under samma period.

Andelen Södertäljebor med långvarigt ekonomiskt bistånd har också minskat. Under den gångna mandatperioden var snittet 1,5 procent, mot 2,1 procent under föregående mandatperiod. Kommunens totala kostnader för ekonomiskt bistånd har i snitt uppgått till 2 056 kronor per invånare, jämfört med 2 190 kronor per invånare under föregående mandatperiod – och att jämföra med omkring 1 100 kronor i mediankommunen.

Nationellt har kostnaderna för ekonomiskt bistånd ökat i en majoritet av kommunerna, även på platser där arbetslösheten sjunkit. Alexandru Panican, professor i socialt arbete vid Malmö universitet, ser allvarligt på situationen.

– Grundproblemet är att man inte lyckas matcha folk till jobben. Och detta har fått fortgå alldeles för länge. Vi har högre ungdomsarbetslöshet än många jämförbara länder, säger Alexandru Panican, till Newsworthy.

Han pekar på att för få unga väljer yrkesprogram.

– I dag är det cirka 30 procent, det borde vara 55 procent för att kunna matcha behoven på arbetsmarknaden, säger Panican.