Företag i fokus:

Många hoppfulla skrev högskoleprovet i Södertälje

André, Elice, Kevin och Lovisa skrev högskoleprovet i söndags. Foto: Alex Ataseven.

I söndags var det dags för höstens högskoleprov. På över 130 orter i Sverige hade 40 000 personer anmält sig för att skriva provet.

I Södertälje hade totalt 275 hoppfulla deltagare anmält sig för att skriva högskoleprovet som hölls i Täljegymnasiet.

Totalt hade 21 klassrum reserverats med cirka 12 deltagare i vardera rum samt en provledare som leder provet och ansvarar för att provet genomförs korrekt och att föreskrifter följs.

För flera år sedan uppmärksammades ett stort fusk inom högskoleprovet. 2019 dömdes tre personer i Norrköpings tingsrätt till långa fängelsestraff, men nu har man förebyggt fusket. 

– Det förslutna provet vaktas av tre platschefer och delas därefter ut till fem andra medarbetare. Provet delas ut bara några minuter innan det börjar, säger en medarbetar på plats till Telgenytt. Dessa fem medarbetare delar provet vidare till alla klassrum där en provledare befinner sig i varje rum.

Provet startade exakt klockan 09:00 under söndagen, i samtliga 130 orter i Sverige, och slutade klockan 16:25. Totalt skrevs fem delprov där deltagarna hade 55 minuter på sig att slutföra vardera prov, men när deltagarna var klara cirka sju timmar senare var det det blandade känslor.

Utmattade och trötta tyckte majoriteten av deltagarna, som Telgenytt pratade med, att matematiken var den svåra delen.

Efter en lång dag kunde Kevin Lindberg och Lovisa Landgren sträcka ut på benen ordentligt. Efter 5 timmars skrivande hade de olika åsikter om vilket delprov som var svåras.

– Jag tyckte mattedelen den svåra biten. Det blir inte enklare av att man har en tidspress, säger Kevin Lindberg.

– För min del var det tvärtom, jag tyckte mattedelen var lättast, säger Lovisa Landgren.

– Mattedelen tyckte vi var den svåraste delen, säger syskonen André och Lovisa Oksanen.

Antuvan Koc, som var provledare under söndagens skrivning, har hjälp till de senaste två åren och ger sitt tips till de som gör högskoleprovet.

– Det gäller att vara väl förberedd. Exempelvis går det att träna och förbereda sig inför Högskoleprovet genom att göra gamla prov för bästa resultat. Provet skrivs två gånger per år så det är inte hela världen om det inte går som planerat första gången. Man får göra den hur många gånger som helst, säger Anton Koc till Telgenytt.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 26 oktober 2021 00:00
Senast uppdaterad: 26 oktober 2021 00:00

Nya riktlinjer för eldning på privata tomter – så påverkas du

Valborg

Foto: Shamash Oyal

Med nya EU-lagstiftningar kring trädgårdsavfall som trädde i kraft vid årsskiftet, är det dags att tänka om kring hur trädgårdsrester hanteras på privata tomter.

(Annonslänk)

Har du funderat över hur du ska hantera höstens lövhögar eller vårrensningen i trädgården? Nu är det slut med att elda upp grenar och löv som vi kanske gjorde förr. En ny EU-reglering som började gälla vid årsskiftet innebär att du måste kompostera, lämna avfall till återvinningscentralen eller beställa hämtning av trädgårdsavfall.

Om du har trädgårdsavfall som inte lämpar sig för kompostering, som torra grenar och kvistar, finns det fortfarande möjlighet att elda detta, men bara under strikt reglerade förhållanden. Detta är tillåtet enbart under vecka 17 och endast om vädret tillåter, för att undvika olägenheter för grannar och närmiljö. Södertälje kommun har tydliga föreskrifter för detta för att minimera risken för störningar.

För de som planerat att en valborgsmässoeld på privata tomter krävs det nu en dispens.
För tillstånd måste en ansökan skickas till kommunens miljökontor, där du anger alla detaljer kring evenemanget.

Läs även: – ”Regeringen övertolkar de direktiv som kommer från EU”

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 15:19
Senast uppdaterad: 29 april 2024 15:19

DEBATT: Dialog behövs om Södertäljes framtid – ”Lämna rasismen på historiens bakgård”

Södertälje kommun

Södertälje kommunhus
Arkivbild

”Initiativet för tryggare Södertälje” arrangerade ett historiskt möte där runt 100 personer deltog i en dialog om bilden av Södertälje. I fokus var den stigmatisering som i politiska samtal förenar två skilda fenomen: den grova kriminalitetens spridning, och assyrier/syrianers förehavanden.

I lokalmedia pågår en debatt om kriminaliteten som gemensamt bekymmer, och assyrier/syrianers frustration att bli utpekade som kollektivt skyldiga. Mötet var historiskt för att den förenade många olika föreningar som nu har anledning att tillsammans fundera på hur bilden om Södertälje kan förändras.

Som forskare i offentlig förvaltning inledde jag dialogen.

Att beskriva den syrisk/ortodoxa gruppens gemenskap, nätverk, släktskap och aktiviteter som ett ”parallellsamhälle” och grogrund för kriminalitet utgår från en rasistisk föreställningsvärld. Så här fungerar rasifieringen: den särskiljer först den assyrisk/syrianska och andra invandrargrupper som fundamentalt annorlunda det som föreställs vara ”svenskt”. Sedan underordnas invandrarna som sämre fungerande och direkt skadliga för svenskheten som i sin tur antas vara problemfri. Historiskt grundas rasism i detta skapande av skillnader och hierarkier. Det börjar som skämt och myter och kan sluta i ren katastrof om ingen hindrar processen.

En etnisk grupp med erfarenhet av folkmord genomgår rasifiering igen. Har vi inget lärt från historien? Kommunens ledning säger att de inte stigmatiserar någon. För en utomstående är det svårt att hålla med. En tidigare verksam poliskommissarie kallar staden för ett ”Chicago under Al Capones tid”. Södertäljebor skäms för att berätta var de kommer ifrån på skolan eller när de söker arbete. Boel Godner själv instämmer i påståenden att ”kriminella klaner försöker infiltrera det politiska livet och styra kommuner”. Ett makalöst påstående.

”Även journalister medverkar i rasifieringen.”

Bedrägerier, skenskilsmässor, fusk med välfärdsstöd och bygglov uppfattas bero på gruppens beteenden, och inte enskildas handlingar. Även journalister medverkar i rasifieringen. Torbjörn Granström är mån om att i ”Kriget om Södertälje” nämna hur mycket kriminaliteten kostar staten i polis- och rättegångsinsatser. Samtidigt sätts inte lokala händelser i ett globalt sammanhang: hur funkar drogmarknaden och de (inter)nationella kriminella nätverken?

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, kritiseras för sina uttalanden.
Foto: Shamash Oyal

Droghandeln är också ett svenskt problem. Minst två parter ingår i transaktionerna. ”Svenskheten” osynliggörs genom att dölja konsumentens roll – oftast en välbemedlad vit svensk. De ungdomar som med våld slår sig fram i marknaden är också svenskar. De har växt upp i staden, gått på skolorna och varit en del av samhällsväven. Granström beskriver hur kommunen formar informella arbetsgrupper som sorterar bort anbud från fastighetsföretag med misstänkta kopplingar till kriminella (alltså de som ägs av assyrier/syrianer). Han beskriver också hur banker fryser hundratals företagares bankkonton bara på grund av liknande misstankar. Men inga analyser finns om strukturell diskriminering. Det ”krig” som pågår om Södertälje framstår i boken som ett slag mellan goda ”svenskar” och kriminella ”invandrare”.

Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra.”

Invandrargrupper har inget ”eget” parallellsamhälle. Assyrier/syrianerna är svenskar och deras liv i Södertälje är integrerat i svenska normer och rättsprinciper och framstår dessutom som en unik framgångssaga. Se vad gruppen åstadkommit i idrott, föreningsliv, professionella prestationer, kultur- och litteratur, och inte minst företagande. Detta är Sverige.

Det är viktigt att diskutera kriminalitetens strukturer och det brottsförebyggande arbetet. Brottsbalken uppstod dock i Sverige långt innan invandrare kom hit. Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra. Just nu handlar konflikten om orsakerna och strategierna där Initiativet klargjort att man vill bistå kommunen. Har kommunen råd att tacka nej? Lämna rasismen på historiens bakgård och se nyktert på utmaningarna. Tillsammans är ni starkare i kampen för en möjligheternas stad.

Nazem Tahvilzadeh,
docent i Statsvetenskap och lektor vid Södertörns högskola

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 12:01
Senast uppdaterad: 29 april 2024 12:01

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors