Företag i fokus:

Vänsterpartiet kritiserar kommunens fastighetsaffär i Hovsjö

2022_01_CB4A6E1C-15F0-4BBE-B270-C23318BEAFCC-1067x800-1

Linda Sjögren, Vänsterpartiets gruppledare i Södertälje. Foto: Alex Ataseven.

I slutet på december bekräftade tidningen Fastighetsvärlden bröderna Månssons uppmärksammande fastighetsköp om 121 hyreslägenheter i Ronna. Med köpet passerade de ett fastighetsvärde på 2 miljarder kronor.

En missnöjd Hovsjöbo uppmärksammade detta och skickade en insändare till Telgenytt där hen berättade om brödernas chockhöjning av hyror i Hovsjö. Detta efter att Per-Axel och Lars-Åke Månsson köpte halva Hovsjö, 786 lägenheter, av Södertälje kommun för cirka 800 miljoner kronor.

– Jag skulle bli mycket förvånad om det inte finns planer på att sälja ut andra halvan också. Man vill ”bli av” med Hovsjö, det vill säga gentrifiera hela området, säger Linda Sjögren Vänsterpartiets gruppledare i Södertälje kommun till Telgenytt.

När fastigheterna i Hovsjö var till salu klev flera seriösa köpare fram som var beredda att betala ett högt pris. Men Södertälje kommun valde istället att sälja fastigheterna till ett lägre pris till bröderna Månsson hösten 2019.

I handlingarna till Södertälje kommun framförde Månsbro Fastigheter, enligt Sjögren, att de bland annat anser sig ha ”ett stort hjärta för staden” och ”stort intresse för att utveckla stadsdelen”. Detta för att ge skäl till Södertälje kommun att bli valda som köpare, vilket de även blev.

Två år senare efter förvärvet har bröderna Månssons hyresgäster, i det utsatta området Hovsjö, fått hyreshöjningar på uppemot 50 procent, ibland ännu mer, utan förhandling.

När Södertälje kommun annonserade ut 786 lägenheter i Hovsjö till försäljning var de flesta kommunala partier eniga om försäljningen, utom ett parti – Vänsterpartiet.

– Fastigheter köper man naturligtvis när man kommer över dem till bra priser och kan tjäna pengar på dem. Och renovräkningar är nästan enda sättet att få upp lönsamheten på beståndet som Telge Bostäder/Hovsjö Bostäder medvetet eftersatt i flera år just för att sälja ut dem med anledningen av att underhållet är eftersat, säger Vänsterpartiers gruppledare i Södertälje.

Linda Sjögren menar att hyresvärdar renoverar så mycket att hyresgästen inte har råd att flytta tillbaka efteråt. Med tanke på att Hovsjö anses som ett socialt utsatt område där det bland annat råder hög arbetslöshet, låga inkomster samt trångboddhet anser hon att det är extra viktigt att vara varsamma med att sälja fastigheter Hovsjö.

2016 undersökte Boverket flätmönstret i samband med omfattande upprustningar och kunde konstatera att 25 procent av de boende flyttar ut i samband med renoveringar.

Boverkets undersökning kom även fram till att det är de ekonomiskt svagast som flyttar i störst utsträckning och det ibland räcker det med hotet om omfattande renoveringar för att folk ska börja flytta.

Var detta en av orsakerna till att Vänsterpartiet sa nej till försäljningen av allmännyttan i Hovsjö?

– Ja, en av anledningarna. Dels människors trygghet, utan hem har man inte mycket. Dels att det säljs i vårt mest eftersatta område, där flest människor har svårt att hitta nytt boende. Och så det faktum att andra människor nu tjänar pengar på folks utsatthet, säger Linda Sjögren.

Linda Sjögren, (V), riktar kritik mot kommunens försäljning av fastigheterna i Hovsjö 2019 och säger att de även ser liknande processer i andra stadsdelar såsom Ronna och Geneta. Nu planerar hon att lägga in ett förslag om att köpa tillbaka stora bestånd för att folk ska ha råd att bo kvar.

– Det kommer naturligtvis inte att bifallas av ett enda annat parti, men vi får upp debatten på agendan i alla fall.

Hur ser Vänsterpartiet på att hyresgästerna i Hovsjö nu blir drabbade av kraftiga hyreshöjningar?

– Vi visste ju att det skulle ske, precis som alla andra också visste, men inga andra bryr sig, avslutar hon.

Månsson köper fastigheter i Ronna – Passerar fastighetsvärde för 2 miljarder

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 januari 2022 00:00
Senast uppdaterad: 25 januari 2022 00:00

Priserna på flyg har skjutit i höjden – ”Mönstret har brutits”

Airplan-flygplan-PEXELS

Foto: Pexels

Enligt ny statistik från SCB har kostnaden för att flyga utomlands stigit markant, med nästan 12 procent det senaste året och hela 43 procent under de senaste två åren.

Att resa utomlands med flyg har blivit betydligt dyrare. Från SCB:s senaste rapport framgår det att priset på utrikesflyg nu är nästan 12 procent högre jämfört med samma period förra året och hela 43 procent högre än för två år sedan. Trots denna kraftiga prisökning de senaste åren, har priset på utrikesflyg historiskt sett ökat i en långsammare takt jämfört med den allmänna prisnivån enligt Konsumentprisindex (KPI).

– De senaste tio åren har det mönstret brutits. Vi har aldrig tidigare sett högre priser på utrikesflyg under första kvartalet än i år. De genomsnittliga priserna för perioden januari–mars i år var nästan 12 procent högre än under första kvartalet 2023, och 43 procent högre än under motsvarande period 2022, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

(Annonslänk)

Säsongsvariationer är vanliga inom resebranschen, och priset på flygbiljetter har fluktuerat betydligt under det senaste året. Men när man jämför samma period år från år framträder mer stabila mönster. Specifikt under årets första kvartal har utrikesflygpriserna ökat mer än den genomsnittliga prisökningen för privat konsumtion, vilket SCB mäter med KPI.

Intressant nog har även priserna på flygcharter under årets första kvartal aldrig varit högre än de är i år. Detta markerar en rekordhög kostnad för charterflyg, vilket understryker trenden med stigande priser inom flygindustrin.

Trots dessa rekordhöga nivåer är det värt att notera att prisökningen på utrikesflyg under det senaste decenniet inte följer samma mönster som KPI. En långsiktig tillbakablick visar att priset på utrikesflyg ökat med 37,5 procent över de senaste tjugo åren, medan KPI under samma period ökat med 48,6 procent. Detta tyder på att även om flygpriserna ökat, så har de inte hållit jämna steg med den allmänna prisutvecklingen.

– Priserna för utrikesflyg har inte stigit i samma takt som KPI de senaste 30 åren. Sedan 1994 har de genomsnittliga priserna på utrikesflyg under årets första kvartal stigit med 51 procent. Samtidigt har KPI stigit med 68 procent, säger Caroline Neander.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 11:08
Senast uppdaterad: 29 april 2024 11:08

INSÄNDARE: Liberala segrar i vårändringsbudgeten

nd

Cecilia Rönn (L), riksdagsledamot och ekonomiskpolitisk talesperson.
Pressbild

I veckan presenterades vårändringsbudgeten för 2024. I budgeten återfinns flera liberala segrar, framför allt 500 miljoner extra till skolan, 6 miljarder till regionerna och krafttag mot gängkriminaliteten.

I tuffa ekonomiska tider har kommunerna tufft med finanserna och riskerar att behöva minska personaltätheten. För att alla lärare ska kunna fortsätta undervisa Sveriges elever har Liberalerna presenterat en satsning på skolan, som omfattar 500 miljoner kronor.

(Annonslänk)

6 miljarder extra tillförs också regionerna. Viktiga pengar för att täcka tillfälliga underskott till följd av en hög inflation och kostnadsökningar. Detta innebär att region Stockholm tilldelas 1 267 100000 kronor.

”Problemen på arbetsmarknaden måste åtgärdas”

De strukturella problemen på arbetsmarknaden måste åtgärdas. Det handlar inte minst om ökade krav i integrationspolitiken för att förstärka drivkrafterna till arbete och självförsörjning. Det handlar även om att möta det kompetensbehov som finns på arbetsmarknaden. Därför har vi sett till att satsa ytterligare 110 miljoner på yrkesutbildning, där kompetensbehoven ska styra vilka yrkesutbildningar som satsningen omfattar.

Liberalerna har också sett till att arbetsmiljöverket får mer resurser i arbetet mot gängens människoexploatering på arbetsmarknaden. Det slår mot gängens ekonomi och gör arbetsmarknaden framför allt tryggare. Efter krav från Liberalerna ges även BRIS mer pengar för att kunna erbjuda stöd dygnet runt.

Vi tar ansvar för att bekämpa inflationen och stötta ekonomin, samtidigt som vi investerar i Sveriges välfärd och trygghet. Det är så vi lägger grunden för återhämtning, samtidigt som vi stärker hushållens köpkraft, arbetslinjen och tillväxten. Det är konkreta förslag som verkligen gör skillnad för dem som är i störst behov av stöd just nu.

Cecilia Rönn (L),
riksdagsledamot och ekonomiskpolitisk talesperson (L)

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 08:00
Senast uppdaterad: 29 april 2024 10:48

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors