Företag i fokus:

Tindra Lundegård från Södertälje tävlar om SM guld och en plats i landslaget

2022_03_BD0065C6-1A48-465F-B6F3-1769DACAECA4-scaled

Foto: Alex Ataseven.

Den 16 mars gör sju finalister upp om vem som ska utses till svensk mästare bland unga bagare i Sverige.

En av finalisterna som lyckats ta sig till finalen i Göteborg är 19-åringen Tindra Lundegård från Södertälje.

Hur känns det att vara i final och hur redo är du?

– Jättekul att vara med och tävla och få här möjligheten, bara att vara med är en vinst i sig, säger finalisten Tindra Lundegård till Telgenytt. Jag var väldigt stressad i början över hur ska jag hinna med att öva, men nu känner jag mig väldigt säker över det jag ska presenterna. Det ska bli en kul grej att vara med.

Idag studerar Tindra till bagare och konditor vid yrkeshögskolan i Kristianstad, men hennes intresse för bakningen föddes i yngre dar när hon bland annat lagade finska piroger med sin farmor. Nu har hon chansen bli svensk mästare i Unga Bagare och möjligheten att tävla i juniorlandslaget.

– Det hade varit fantastisk att komma med i landslaget. Möjligheten att få tävla i SM Unga Bagare, och därigenom ha möjligen att vara med i juniorlandslagenhar, har inte riktigt fallit mig i tanken att det verkligen kan hända.

Vägen till final var inte enkel för Tindra och lättar blir det inte i finalen. Under fem intensiva timmar ska hon skapa både goda och fantasifulla bakverk i fem olika kategorier – matbröd, kuvertbröd, bullar, kavlade degar och skådebröd.

Vad hon ska baka i final får hon i nuläget inte avslöja, däremot berättar hon för Telgenytt att hon inte ska laga det klassiska svenska som andra finalister väljer baka.

– Jag tycker inte klassiskt svenskt faller mig jätte mycket smaken. Jag väljer lite jordigare smaker och inte allt för sött som andra. Jag kör mitt race, sen får det bära eller brista, säger Tindra till Telgenytt.

Juryns val av vinnare kommer att baseras på bakverkens hantverksmässiga höjd, goda smak, vackra utseende och bakmetoderna de skapas med.

Här kräver juryn även ett nytt och kreativt tänk samt en smakprecision som utmärker sig.

Det vinnaren bidraget 2021 var ett Harry Potter-inspirerat skådebröd som innehöll både den berömda boken och tåget Hogwarts-expressen.

Den 16 mars har Tindra, utöver titelns som juniormästare, även chansen att kvala in sig i Svenska Juniorbagarlandslaget.

För att representera Sverige i VM för unga bagare krävs det att hon hamnar på minst en fjärde plats.

Följ Tindras resa på Instagram – @Tindras_bakhorna

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 mars 2022 00:00
Senast uppdaterad: 6 mars 2022 00:00

Nya riktlinjer för eldning på privata tomter – så påverkas du

Valborg

Foto: Shamash Oyal

Med nya EU-lagstiftningar kring trädgårdsavfall som trädde i kraft vid årsskiftet, är det dags att tänka om kring hur trädgårdsrester hanteras på privata tomter.

(Annonslänk)

Har du funderat över hur du ska hantera höstens lövhögar eller vårrensningen i trädgården? Nu är det slut med att elda upp grenar och löv som vi kanske gjorde förr. En ny EU-reglering som började gälla vid årsskiftet innebär att du måste kompostera, lämna avfall till återvinningscentralen eller beställa hämtning av trädgårdsavfall.

Om du har trädgårdsavfall som inte lämpar sig för kompostering, som torra grenar och kvistar, finns det fortfarande möjlighet att elda detta, men bara under strikt reglerade förhållanden. Detta är tillåtet enbart under vecka 17 och endast om vädret tillåter, för att undvika olägenheter för grannar och närmiljö. Södertälje kommun har tydliga föreskrifter för detta för att minimera risken för störningar.

För de som planerat att en valborgsmässoeld på privata tomter krävs det nu en dispens.
För tillstånd måste en ansökan skickas till kommunens miljökontor, där du anger alla detaljer kring evenemanget.

Läs även: – Regeringen övertolkar de direktiv som kommer från EU”

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 15:19
Senast uppdaterad: 29 april 2024 15:35

DEBATT: Dialog behövs om Södertäljes framtid – ”Lämna rasismen på historiens bakgård”

Södertälje kommun

Södertälje kommunhus
Arkivbild

”Initiativet för tryggare Södertälje” arrangerade ett historiskt möte där runt 100 personer deltog i en dialog om bilden av Södertälje. I fokus var den stigmatisering som i politiska samtal förenar två skilda fenomen: den grova kriminalitetens spridning, och assyrier/syrianers förehavanden.

I lokalmedia pågår en debatt om kriminaliteten som gemensamt bekymmer, och assyrier/syrianers frustration att bli utpekade som kollektivt skyldiga. Mötet var historiskt för att den förenade många olika föreningar som nu har anledning att tillsammans fundera på hur bilden om Södertälje kan förändras.

Som forskare i offentlig förvaltning inledde jag dialogen.

Att beskriva den syrisk/ortodoxa gruppens gemenskap, nätverk, släktskap och aktiviteter som ett ”parallellsamhälle” och grogrund för kriminalitet utgår från en rasistisk föreställningsvärld. Så här fungerar rasifieringen: den särskiljer först den assyrisk/syrianska och andra invandrargrupper som fundamentalt annorlunda det som föreställs vara ”svenskt”. Sedan underordnas invandrarna som sämre fungerande och direkt skadliga för svenskheten som i sin tur antas vara problemfri. Historiskt grundas rasism i detta skapande av skillnader och hierarkier. Det börjar som skämt och myter och kan sluta i ren katastrof om ingen hindrar processen.

En etnisk grupp med erfarenhet av folkmord genomgår rasifiering igen. Har vi inget lärt från historien? Kommunens ledning säger att de inte stigmatiserar någon. För en utomstående är det svårt att hålla med. En tidigare verksam poliskommissarie kallar staden för ett ”Chicago under Al Capones tid”. Södertäljebor skäms för att berätta var de kommer ifrån på skolan eller när de söker arbete. Boel Godner själv instämmer i påståenden att ”kriminella klaner försöker infiltrera det politiska livet och styra kommuner”. Ett makalöst påstående.

”Även journalister medverkar i rasifieringen.”

Bedrägerier, skenskilsmässor, fusk med välfärdsstöd och bygglov uppfattas bero på gruppens beteenden, och inte enskildas handlingar. Även journalister medverkar i rasifieringen. Torbjörn Granström är mån om att i ”Kriget om Södertälje” nämna hur mycket kriminaliteten kostar staten i polis- och rättegångsinsatser. Samtidigt sätts inte lokala händelser i ett globalt sammanhang: hur funkar drogmarknaden och de (inter)nationella kriminella nätverken?

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, kritiseras för sina uttalanden.
Foto: Shamash Oyal

Droghandeln är också ett svenskt problem. Minst två parter ingår i transaktionerna. ”Svenskheten” osynliggörs genom att dölja konsumentens roll – oftast en välbemedlad vit svensk. De ungdomar som med våld slår sig fram i marknaden är också svenskar. De har växt upp i staden, gått på skolorna och varit en del av samhällsväven. Granström beskriver hur kommunen formar informella arbetsgrupper som sorterar bort anbud från fastighetsföretag med misstänkta kopplingar till kriminella (alltså de som ägs av assyrier/syrianer). Han beskriver också hur banker fryser hundratals företagares bankkonton bara på grund av liknande misstankar. Men inga analyser finns om strukturell diskriminering. Det ”krig” som pågår om Södertälje framstår i boken som ett slag mellan goda ”svenskar” och kriminella ”invandrare”.

Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra.”

Invandrargrupper har inget ”eget” parallellsamhälle. Assyrier/syrianerna är svenskar och deras liv i Södertälje är integrerat i svenska normer och rättsprinciper och framstår dessutom som en unik framgångssaga. Se vad gruppen åstadkommit i idrott, föreningsliv, professionella prestationer, kultur- och litteratur, och inte minst företagande. Detta är Sverige.

Det är viktigt att diskutera kriminalitetens strukturer och det brottsförebyggande arbetet. Brottsbalken uppstod dock i Sverige långt innan invandrare kom hit. Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra. Just nu handlar konflikten om orsakerna och strategierna där Initiativet klargjort att man vill bistå kommunen. Har kommunen råd att tacka nej? Lämna rasismen på historiens bakgård och se nyktert på utmaningarna. Tillsammans är ni starkare i kampen för en möjligheternas stad.

Nazem Tahvilzadeh,
docent i Statsvetenskap och lektor vid Södertörns högskola

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 12:01
Senast uppdaterad: 29 april 2024 16:34

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors