Företag i fokus:

Krönika: Södertälje föder mer än brottslingar

Talang

Foto: TV4, Skärmdump Tv4

Tror inte någon missat att Södertälje satt sitt namn på Sverigekartan senaste veckorna, med sina talanger på TV4 programmet Talang. Inga mindre än 18 åriga sångfågeln Noor Al Jabiri och fantastiska dansgruppen Kuba Dance Company har visat att Södertälje är mer än en farlig plats.  

Jurymedlemmen Viktor Norén beskrev dansbidraget mycket fint. Att Södertälje inte endast föder brottslingar, eller står för kriminalitet, men så mycket mer. Kärlek, värme och slagkraft i form av dans som förenar människor till en gemenskap. Unga tjejer, 18 stycken i åldrarna 7 till 20 år, dansar för frihet. De dansar för att visa Sverige att Södertälje inte är endast är en plats för gängkriminalitet och rivalitet. De dansar för att visa på hur mycket mer som finns i staden. De dansar för att bjuda in människor till en värld full av kärlek, trygghet och harmoni. Där drömmar kan slå in!   

”Den här kraften som ni har i er och att ni ställer er upp, rakryggade, för Södertälje och svarar med just det här. Det är starkare än alla pistoler i hela världen.”, sade sångaren och producenten, Viktor Norén som sitter i juryn till flickorna från Södertälje. 

Kuba Dance Company fick fyra starka ja:n från juryn och stående ovationer till sin fantastiska dansuppvisning. Flickorna återkommer till semifinal igen. Det ser vi mycket fram emot. Själv har man sett de dansa live och de är helt fantastiska. Det mest bedårande är att flickorna är i alla åldrar och ändå lyckas kombinera koreografin som en härlig nyans av storslaget. Det känns i rummet att alla samarbetar och dansar ihop, de andas dans, de skrattar dans och de sover dans.

Kuba Dance Company från Södertälje. Foto: Pressbild

Veckan innan levererade Noor Al Jabiri. Hon kammade hem guldbiljetten av Helena Bergström som slog hårt och fast på buzzern. Noor gick raka vägen till final och därmed ger Södertälje en stor chans att kamma hem den 13 säsongen av talang. Visst sitter vi bänkade framför TV:n den kvällen?

Noor förmedlar inte bara fin sång och vacker melodi, utan även ett viktigt budskap. Psykisk ohälsa bland unga tjejer som lider av bland annat depression, ätstörningar, utanförskap i sitt lidande. Ingen är ensam i sitt lidande och ingen bör därför heller vara det. Noor tog emot hjälp och kan därmed se en framtid och ljuset i tunneln. Men det är inte alla som gör det.  

Mycket viktigt budskap som Södertälje talangerna levererade två veckor i rad. Än lever hoppet om att sätta Södertälje i Sverigekartan i goda dagar och i positiv anda, som idag har ett mörker av kriminalitet.

Vi lever på hoppet! Hoppet om en ljusare framtid. Ett bättre Södertälje som föder mer än bara brottslingar som ska leka gangsters.  

Noor från Södertälje fick en golden buzzer i Talang

Text:

Helen Shabo

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 februari 2023 12:21
Senast uppdaterad: 3 november 2023 04:02

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 10:47

Kommunen stryper Assyriska FF – ”Vad hände med vår dialog?”

DSC_0005-3

Assyriskas ordförande Moussa Esa.
Foto: Shamash Oyal

Assyriska FF, som i år fyller 50 år, står inför en svår ekonomisk situation. Nu riktar klubben skarp kritik mot kommunen som drar åt snaran för den anrika klubben. – Boel Godner känner till hela situationen, säger Assyriskas ordförande Moussa Esa som menar att kommunstyrelsen ordförande bär på det större ansvaret Assyriska försätts i.

På torsdagsmorgonen träffade pressen en tydligt nedstämd ordförande i Assyriska Fotbollsklubbens kansli i Södertäljes fotbollsarena. Det blev snabbt uppenbart att klubben befinner sig i en allvarlig ekonomisk kris, förvärrad av en kommun som anses vara mindre än samarbetsvillig.

– Min fråga till kommunen är: Vad hände med vår dialog? Säg inte att vi har visat ovilja och inte velat närma oss en lösning. Det finns ett utkast som motsäger det. Boel Godner känner till hela situationen, säger Assyriskas ordförande Moussa Esa.

Kommunen har givit klubben två alternativ: betala skulderna eller riskera att de skickas till inkasso. Assyriska FF måste reglera sin skuld på mer än 1,6 miljoner kronor senast den sista juni, annars tar Intrum över skulden. Om det sker, står klubben inför ökade räntor, indrivningsprocesser och en potentiell risk för att ärendet eskalerar till Kronofogden. Med säsongstart nu på söndag har klubben precis lyckats balansera säsongens budget, men kommunens krav tidgare denna månad levererades oväntat och skapade ytterligare ekonomisk press.

Moussa Esa, Assyriska FF:s ordförande, uttryckte sin frustration över kommunens agerande. Trots långvariga försök att nå en överenskommelse om avbetalningsplaner för skulder relaterade till användandet av fotbollsarenan, upplever klubben att kommunen förhalat och undviktigt dialog. En skuld på över 1,6 miljoner kronor krävs nu att betalas till den sista juni – en deadline som, om den inte möts, kommer att resultera i att skulden går till inkasso.

Flera möten har ägt rum mellan klubbens ledning och kommunens tjänstemän, däribland ett möte där Södertäljes kommunalråd, Boel Godner, var närvarande.

– Det ligger i vårt intresse att vi hittar en lösning. Jag satt med Boel Godner i april förra året, den gången var Alexander Rosenberg och Lars Greger inte med, där hon gav mig och tjänstemännen i uppdrag att komma fram till en avbetalningsplan, så Boel känner till hela situationen, säger Assyriskas ordförande.

Moussa Esa, Assyriskas ordförande
Foto: Shamash Oyal

Men trots löften om att arbeta fram en avbetalningsplan har kommunen avfärdat detta och istället ställt Assyriska inför ett ultimatum som riskerar dess existens.

Esa anser att kommunens hårda hållning inte bara är en ekonomisk fråga utan även en fråga om identitet och tillhörighet, i en stad där fotbollen ofta domineras av föreningar med invandrarbakgrund. Han pekar på en oroväckande underton i kommunens behandling av Assyriska, där han anser att det finns en underliggande diskriminering.

– Kommunen vill ha bort Assyriska, det är den uppfattningen många av våra medlemmar känner. Stämningen är inte bra i Södertälje. Det är en dålig stämning. Det finns utpekanden, det finns generaliseringar, och vår folkgrupp är utsatt. Jag hoppas att det inte är så, men det blir uppfattningen, och så tolkar även våra medlemmar det, säger han.

Men att kommunen vill ha bort klubben avvisas av kommunstyrelsens ordförande.

– Det är ingen som vill ha bort klubben. Den politiska ledningen i kommunen förstår att det då och då är svårt att betala. Det behöver finnas rättvisa mellan föreningarna. Södertälje är en stor fin idrottsstad med många stora föreningar och det är rimligt att de behandlas någorlunda lika och har ordning och reda i ekonomin, säger Boel Godner till Telgenytt.

Kommunstyrlsens ordförande, Boel Godner(S)
Foto: Lucas T

Betala eller gå under

Assyriskas ordförande visar pressen avbetalningsplanen som skickats från kommunens ekonomidirektör, Erika Svensson. Däremot berättar han att politikerna inte är intresserade av att hitta en lösning. Istället står klubben inför en osäker framtid, med en deadline som närmar sig och kommunens ovillighet att ompröva sin ståndpunkt. Känslan Assyriska får är att kommunen vill att klubben ska betala eller gå under.

– Det enda tjänstemännen sa var att politikerna har sagt att den här avbetalningsplanen inte är aktuell och att de vill ha skulden betald senast den 30 juni, säger Moussa Esa.

– Behandlingen av Assyriska är under all kritik. Jag tycker inte att man sviker i förhandling, och om man nu gör det, så bör man ge en förklaring. Assyriska har visat god vilja att betala och vill betala. Det minsta politikerna kan ge oss är en förklaring. Kommunen kommer till mig och säger att ”det handlar om skattebetalarnas pengar och att vi har ansvar för dem”, men samtidigt hyr de tomma lokaler på Gjuteriet som de betalar 400 000 kronor för varje månad sedan 2022, säger han.

Trots tidigare utmaningar i kommunikationen mellan klubben och kommunen framhåller ordföranden att man är öppen för dialog och samarbete för att nå en lösning.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 mars 2024 20:41
Senast uppdaterad: 28 mars 2024 22:56

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors