Företag i fokus:

Misstänkta mördaren kan vara äldre än 17 år – Riskerar livstids fängelse

Montage Alex

Foto: Polisen / Shamash Oyal.

17-åringen som är gripen för mordet på en 41-åring i Ronna kan vara äldre än vad han utger sig för att vara.

Enligt Lt pågår just nu en åldersbestämning då polisen misstänker att 17-åringen kan vara äldre och därmed riskerar han livstids fängelse.

Lördagskvällen den 1 oktober promenerade 41-åringen tillsammans med en vän längst Enhörnaleden och var, enligt uppgifter till Telgenytt, påväg till sina vänner. 

När de når busshållplatsen, som ligger mittemot Ronnaskolans gymnastiksal, dyker helt plötsligt en maskerad gärningsman på elcykel upp. Den maskerade personen tar fram ett vapen och riktar den mot 41-åringen – och avlossar. 

Han träffades av flera skott och avlider på platsen, men tros ha skjutits av misstag och att en annan person var den tilltänkta måltavlan. Efter skjutningen lämnar mördaren platsen i riktning mot Lina och fångas upp av närliggande kamera och kort därefter hittas den misstänkte mördarens elcykel i stadsdelen Lina Hage.

Mördaren misstänkta elcykel. Foto: Polisen.

Bara dagar efter mordet greps och häktades en 17-åring pojke, medborgare i Afghanistan, bosatt i Hägersten och känd av polisen sedan tidigare. Enligt uppgifter till Lt ska hans ålder inte stämma överens med vad han uppgav när han kom till Sverige, från Afghanistan som ensamkommande flyktingbarn, för cirka fem år sedan.

Under sin tid i Sverige ska han blivit dömd för en rad brott och i ett tidigare ärende har han själv uppgett sig vara två år äldre än hans officiella ålder. Just nu genomför polisen en åldersbestämning och skulle det stämma överens med hans tidigare uttalande om sin ålder kan påföljden bli ett betydligt strängare straff.

Den 17 november 2021 beslutade riksdagen att ta bort straffrabatten för dömda brottslingar mellan 18 till 21 år och den 1 januari 2022 trädde den nya lagen i kraft.

Det betyder att den misstänkta mördare riskerar att dömas till livstids fängelse om han skulle dömas för mordet på 41-åringen den 1 oktober.

Läs även: 17-åring häktad för mord – Det här vet vi om honom

Mördaren fångas på bild körandes i riktning mot Lina, precis efter dödsskjutningen. Foto: Polisen.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 november 2022 08:18
Senast uppdaterad: 13 november 2023 17:21

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Nu börjar lagen om visitationszoner gälla

Polis-2

Pressbild

Från och med idag träder lagen om säkerhetszoner i kraft, vilket ger polisen rätt att upprätta visitationszoner i områden med hög risk för gängkonflikter.

Den nya lagen, kallad ”lagen om säkerhetszoner”, träder i kraft idag och möjliggör för polisen att inrätta visitationszoner i områden med hög risk för gängrelaterade konflikter. Zonerna, som primärt avser att förhindra våld så som skjutningar och sprängningar.

– Det handlar alltså både om påtaglig risk och synnerlig vikt. Det är starka juridiska termer, och med andra ord inget som kommer att fattas lättvindigt och ske överallt, säger Kristian Malzoff, kommissarie vid utvecklingsenheten på nationella operativa avdelningen(NOA), till TT.

(Annonslänk)

Visitationszonerna får vara aktiva i upp till två veckor men kan förlängas vid behov. Under denna period har polisen befogenhet att genomföra kroppsvisitationer på både vuxna och barn, samt att genomsöka fordon, utan krav på föreliggande brottsmisstanke.

En kroppsvisitation utförs genom en yttre kroppskontroll och granskning av föremål i fickor, liknande den säkerhetskontroll som genomförs på flygplatser. Regeln är att män endast visitas av manliga poliser, medan kvinnliga poliser hanterar visitation av kvinnor, även om undantag kan förekomma vid specifika situationer.

Trots de utökade befogenheterna kommer inte alla att visiteras.

– Vi får inte rutinmässigt visitera vem som helst eller slumpmässigt välja ut. Det ska vara omständigheter på plats som gör att polisen fattar beslutet, säger Malzoff till TT.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 16:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 14:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors