Företag i fokus:

Kriminella får sina tillgångar utmätta – Kontanter och skyddsvästar beslagtagna

Kronofogden

Foto: Alexander Isa

Den 21 oktober stoppades flera yrkeskriminella av polisen i Södertälje. Bland annat bar de på kontanter, guldsmycken och skyddsvästar som polis beslagtog för utmätning hos kronofogden.

Efter senaste tidens våldsspiral har polisen uppmärksammat allt fler kriminella som bär på skyddsvästar på grund av den pågående konflikten i Södertälje. Och tack vare polisens intensiva insats har ett flertal personer, med kopplingar till dödskjutningar i staden, kunnat gripas.

Men tillsammans med Kronofogdens specialindrivningsenhet arbetar polisen även aktivt för att beslagta kriminellas pengar, eller egendom, om personerna har obetalda skulder som ska utmätas.

Den ny lagen som trädde i kraft den 1 augusti i år förbättrade polisens möjligheter att genomföra utmätning på distans när de påträffar personer som har obetalda skulder till Kronofogden. Det har resulterat i att polismyndigheten kunna vidta hårdare tag mot den organiserade brottsligheten runt om i landet.

(Annonslänk)

I oktober kunde polisen stoppa flera Södertäljebor som hade obetalda skulder till Kronofogden. Bland annat stoppades en 21-åring man som bar på ett guldarmband och guldhalsband som visade sig ha obetalda skulder till Kronofogden på cirka 19.000 kronor.

Vid en poliskontroll bar en 23-åring på en skyddsväst till ett värde på cirka 1.500 kronor som beslagtogs av polisen för utmätning. Totalt var han skyldig Kronofogden 211.000 kronor.

Polisen stoppade även en 29-åring med en obetald skuld på cirka 37.000 kronor, en 26-åring med en obetald skuld på cirka 194.000 kronor och en 25-åring med obetald skuld som uppgick till 11 132 kronor. Samtliga bar på skyddsvästar med ett uppskattat värde på cirka 1500 kronor som utmättes av Kronofogden.

Polisen beslagtog även en jacka och klocka som tillhörde en 26-åring man med obetalda skulder på 294.000 kronor.

Vid ett annat tillfälle stoppades en 23-åring som hade 2.200 kronor i kontanter i sin jacka och visade sig ha en obetald skuld på närmare en miljon kronor.

Specialindrivningsenheten, som samarbetar med polisen, har en jourverksamhet som är tillgänglig dygnet runt för att hantera utmätningsbara tillgångar som påträffats hos personer i samband med exempelvis gripanden, husrannsakningar och andra tillslag. Insatsen är del i den myndighetsgemensamma satsning mot den grova brottsligheten

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 november 2022 19:10
Senast uppdaterad: 17 november 2022 19:25

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Nu börjar lagen om visitationszoner gälla

Polis-2

Pressbild

Från och med idag träder lagen om säkerhetszoner i kraft, vilket ger polisen rätt att upprätta visitationszoner i områden med hög risk för gängkonflikter.

Den nya lagen, kallad ”lagen om säkerhetszoner”, träder i kraft idag och möjliggör för polisen att inrätta visitationszoner i områden med hög risk för gängrelaterade konflikter. Zonerna, som primärt avser att förhindra våld så som skjutningar och sprängningar.

– Det handlar alltså både om påtaglig risk och synnerlig vikt. Det är starka juridiska termer, och med andra ord inget som kommer att fattas lättvindigt och ske överallt, säger Kristian Malzoff, kommissarie vid utvecklingsenheten på nationella operativa avdelningen(NOA), till TT.

(Annonslänk)

Visitationszonerna får vara aktiva i upp till två veckor men kan förlängas vid behov. Under denna period har polisen befogenhet att genomföra kroppsvisitationer på både vuxna och barn, samt att genomsöka fordon, utan krav på föreliggande brottsmisstanke.

En kroppsvisitation utförs genom en yttre kroppskontroll och granskning av föremål i fickor, liknande den säkerhetskontroll som genomförs på flygplatser. Regeln är att män endast visitas av manliga poliser, medan kvinnliga poliser hanterar visitation av kvinnor, även om undantag kan förekomma vid specifika situationer.

Trots de utökade befogenheterna kommer inte alla att visiteras.

– Vi får inte rutinmässigt visitera vem som helst eller slumpmässigt välja ut. Det ska vara omständigheter på plats som gör att polisen fattar beslutet, säger Malzoff till TT.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 16:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 14:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors