Företag i fokus:

Finska klasser hotas att stängas, föräldrar upprörda

Förra veckan informerades föräldrar till blivande elever på Stålhamraskolan utav rektor på Sverigefinska förskolan Stålhamraskolan, om att skolan försöker lägga ner dom finska klasserna.

Idag finns två finska klasser (F-3 och 4-6) på Stålhamraskolan Södertälje och nu hotas den finska undervisningen.

Vilket bör vara svårt att få igenom med tanke på skollagen, minoritetslagarna och barnkonventionen, skriver en av föräldrarna.

Under veckan kallades föräldrarna till ett samråd med skolan och kommunen, där frågetecknen bara överflödade och oron blev större. Enligt föräldern hade skolan inga svar om nedstängningen , utav föräldrarnas frågor utan mycket besvarades med tystnad eller att dom inte vet.

Jenna Laakso om stängningen

Vi har tagit kontakt med Jenna Laakso, som är en av föräldrarna som känner sig oroad för just nedstängning av finska klasserna. Så skriver hon ett mail till Telgenytt:

 Varför är det oroväckande att finska klasserna hotas att läggas ner?

-Det som är mest oroväckande är att skolan inte har någon som helst planering hur undervisningen kommer att se ut för dom elever som fått plats i den finska klassen, dom vet inte i dagsläget hur det kommer att genomföras. Det känns inte rätt att dom vill göra detta när eleverna har sökt till denna skola och även fått sina placeringar. Jag hoppas att dom kommer att göra rätt och låta oss föräldrar, föräldrar som har yngre barn som fortfarande går i förskolorna, övriga finska befolkningen i staden och framförallt barnen få säga sitt i detta. Görs inte detta följs inte minoritetslagstiftningarna, skriver Jenna Laakso.

-Södertälje är ett finskt förvaltningsområde och bör därmed värna om den finska kulturen och det finska språket. Läggs dessa klasser ner kommer det i slutändan leda till att finskan dör ut eftersom den inte kan underhållas på samma sätt genom att bara talas i hemmen, skriver Jenna Laakso.

Vad tror du att anledningen är att de lägger ner finska klasserna?

-Dom vill lägga ner klasserna pga. ett lågt elevantal. Dock är det 5 elever som ska börja till hösten och det kommer att vara fler elever än det varit förra läsåret. Vi har även pratat med skolan och kommunen om att marknadsföring skulle kunna hjälpa i detta fall då inte många vet om att dessa klasser finns.

Om finska klassarna läggs ner, Vad kommer ni föräldrar att göra? 

-Först och främst kommer nog ingen av dessa barn vilja gå kvar i Stålhamraskolan eftersom dom inte erbjuder det som vi sökt, då kan man lika gärna gå i en skola som ligger närmre hemmet. Kommunen kommer ju då att få hjälpa oss med detta eftersom det redan är för sent att både ansöka om skolplats och fritidsplats. Möjligtvis kommer elever också att söka sig till skolor utanför kommunen för att få den finska undervisningen, Skriver Jenna

Placera elever till vanlig klass

Enligt uppgifter till Telgenytt vill skolan placera eleverna som går i förskoleklassen till en vanlig klass där det ska finnas en förskollärare som är finsktalande men undervisningen kommer inte att kunna bedrivas på finska då majoriteten av eleverna i klassen inte kommer att förstå.

Övriga årskurser kommer att slås samman till årskurs 1-6 vilket skolan själva säger missgynnar elevers lärande och utveckling.

Beslut ska fattas av utbildningsnämnden den 17 juni och alla har inte ens fått en chans att få fram sina synpunkter och åsikter.

Elof Hansjons om nedstängningen

Vi har kontaktat Elof Hansjons, Ordförande Utbildningsnämnden, om nedstängningen.

Vad är anledningen att Stålhamraskolan lägger ner de finska klasserna?

-Inget beslut är ännu fattat. Just nu pågår det samråd angående hur den finskspråkiga undervisningen ska organiseras på Stålhamraskolan. Det främsta skälet är att verksamheten i genomsnitt lockat två elever per årskurs de senaste åren, vilket påverkat strukturen för undervisningen. Dessa klasser har en lång tradition i Södertälje. När många andra kommuner har lagt ner sina finskspråkiga klasser har Södertälje kommun hållit fast vid dem och de har betytt mycket för vår kommun och för eleverna och deras familjer.

Hur kommer ni göra om klasserna läggs ner och elever går i en vanlig klass? 

-Det pågår samråd om detta. Det ska finnas hög kvalitet och god tillgång till undervisning i och på det finska språket. Ambitionen är att det ska finnas hög kvalitet även utifrån ett ämnesperspektiv. Det är det som ses över. Beslutsunderlag kommer därefter att tas fram till utbildningsnämnden. Verksamheten ska organiseras utifrån att Södertälje är ett finskt förvaltningsområde och att det ska finnas bra möjligheter för finska i undervisningen.

Södertäljes enda estetiska gymnasiet, Wendela Hebbegymnasiet, kommer att läggas ned på grund av att det är för få som söker, är det samma problem i Stålhamraskolan?  

-Det finns en viktig skillnad på vad som förväntas av oss, nämligen att Södertälje är ett finskt förvaltningsområde och därmed ska vi erbjuda förstärka möjligheter för elever att växa upp med finska språket. Gymnasieskolan är en frivillig skolform och det finns inget krav på att vi ska erbjuda några särskilda program i kommunen. Grundproblemet är dock liknande, nämligen att vi behöver anpassa våra verksamheter till det som elever och deras familjer efterfrågar. När det är ett lågt söktryck behöver verksamheterna anpassas.

I en insändare till LT, skriver en av föräldrarna om ett förslag:

”Mitt förslag är, att vi grundar fler liknande kommunala och enskilda förskolor och språkklasser. Låt oss säga nej till gårdagens tråkiga integration och ja till dagens och framtidens glada integration! Låt oss säga ett kraftfullt nej till avskaffandet av Stålhamraskolans finska klasser!”

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 maj 2021 00:00
Senast uppdaterad: 7 december 2022 11:52

DEBATT: Dialog behövs om Södertäljes framtid – ”Lämna rasismen på historiens bakgård”

Södertälje kommun

Södertälje kommunhus
Arkivbild

”Initiativet för tryggare Södertälje” arrangerade ett historiskt möte där runt 100 personer deltog i en dialog om bilden av Södertälje. I fokus var den stigmatisering som i politiska samtal förenar två skilda fenomen: den grova kriminalitetens spridning, och assyrier/syrianers förehavanden.

I lokalmedia pågår en debatt om kriminaliteten som gemensamt bekymmer, och assyrier/syrianers frustration att bli utpekade som kollektivt skyldiga. Mötet var historiskt för att den förenade många olika föreningar som nu har anledning att tillsammans fundera på hur bilden om Södertälje kan förändras.

Som forskare i offentlig förvaltning inledde jag dialogen.

Att beskriva den syrisk/ortodoxa gruppens gemenskap, nätverk, släktskap och aktiviteter som ett ”parallellsamhälle” och grogrund för kriminalitet utgår från en rasistisk föreställningsvärld. Så här fungerar rasifieringen: den särskiljer först den assyrisk/syrianska och andra invandrargrupper som fundamentalt annorlunda det som föreställs vara ”svenskt”. Sedan underordnas invandrarna som sämre fungerande och direkt skadliga för svenskheten som i sin tur antas vara problemfri. Historiskt grundas rasism i detta skapande av skillnader och hierarkier. Det börjar som skämt och myter och kan sluta i ren katastrof om ingen hindrar processen.

En etnisk grupp med erfarenhet av folkmord genomgår rasifiering igen. Har vi inget lärt från historien? Kommunens ledning säger att de inte stigmatiserar någon. För en utomstående är det svårt att hålla med. En tidigare verksam poliskommissarie kallar staden för ett ”Chicago under Al Capones tid”. Södertäljebor skäms för att berätta var de kommer ifrån på skolan eller när de söker arbete. Boel Godner själv instämmer i påståenden att ”kriminella klaner försöker infiltrera det politiska livet och styra kommuner”. Ett makalöst påstående.

”Även journalister medverkar i rasifieringen.”

Bedrägerier, skenskilsmässor, fusk med välfärdsstöd och bygglov uppfattas bero på gruppens beteenden, och inte enskildas handlingar. Även journalister medverkar i rasifieringen. Torbjörn Granström är mån om att i ”Kriget om Södertälje” nämna hur mycket kriminaliteten kostar staten i polis- och rättegångsinsatser. Samtidigt sätts inte lokala händelser i ett globalt sammanhang: hur funkar drogmarknaden och de (inter)nationella kriminella nätverken?

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, kritiseras för sina uttalanden.
Foto: Shamash Oyal

Droghandeln är också ett svenskt problem. Minst två parter ingår i transaktionerna. ”Svenskheten” osynliggörs genom att dölja konsumentens roll – oftast en välbemedlad vit svensk. De ungdomar som med våld slår sig fram i marknaden är också svenskar. De har växt upp i staden, gått på skolorna och varit en del av samhällsväven. Granström beskriver hur kommunen formar informella arbetsgrupper som sorterar bort anbud från fastighetsföretag med misstänkta kopplingar till kriminella (alltså de som ägs av assyrier/syrianer). Han beskriver också hur banker fryser hundratals företagares bankkonton bara på grund av liknande misstankar. Men inga analyser finns om strukturell diskriminering. Det ”krig” som pågår om Södertälje framstår i boken som ett slag mellan goda ”svenskar” och kriminella ”invandrare”.

Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra.”

Invandrargrupper har inget ”eget” parallellsamhälle. Assyrier/syrianerna är svenskar och deras liv i Södertälje är integrerat i svenska normer och rättsprinciper och framstår dessutom som en unik framgångssaga. Se vad gruppen åstadkommit i idrott, föreningsliv, professionella prestationer, kultur- och litteratur, och inte minst företagande. Detta är Sverige.

Det är viktigt att diskutera kriminalitetens strukturer och det brottsförebyggande arbetet. Brottsbalken uppstod dock i Sverige långt innan invandrare kom hit. Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra. Just nu handlar konflikten om orsakerna och strategierna där Initiativet klargjort att man vill bistå kommunen. Har kommunen råd att tacka nej? Lämna rasismen på historiens bakgård och se nyktert på utmaningarna. Tillsammans är ni starkare i kampen för en möjligheternas stad.

Nazem Tahvilzadeh,
docent i Statsvetenskap och lektor vid Södertörns högskola

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 12:01
Senast uppdaterad: 29 april 2024 12:01

INSÄNDARE: Det behövs en annan bild av Södertälje

kommun

Pär Abrahamsson: -”Min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg”. Foto: Chris Tribelhorn

Ett flertal opinionsskribenter har den senaste tiden uttryckt sin frustration över kommunledningens bristande tilltro till den egna platsen och den egna befolkningen. Kyrkor, föreningsliv och politiska företrädare för fram sitt missnöje. Tonläget och budskapet är inte något normalt klagande, det finns uppenbarligen en stor uppdämd frustration som riktar sig mot kommunens absoluta toppskikts generaliserande negativitet.

Jag är beredd att hålla med. Man kan inte driva en kommun genom att klaga och ha som mål att inte vara ett antal saker. Man behöver i stället berätta vad man vill göra och vilka man vill vara och man behöver göra det med ett ganska stort mått entusiasm. Södertäljes identitet måste få bygga på något annat än att man inte vill uppfattas som en kommun med utbredd kriminalitet. Det finns så oerhört många andra värden att lyfta fram, vårda, utveckla och vara stolta över.

Vad alla vi som bor, vistas i eller verkar i Södertälje kommun väljer att prata om spelar roll. Allt för få pratar om att Södertälje kommun har en av landets lägsta nivåer för antalet sjukpenningdagar per capita, att man har en av landets mest koldioxidfria fordonsflottor eller att man är bland de absolut bästa på att leda ungdomar till jobb eller eftergymnasiala studier. Bara för att ta några exempel. En annan siffra som förvånar de flesta är att i Södertälje kommun har en högre andel av befolkningen en eftergymnasial utbildning än i grannkommunerna Trosa och Nykvarn.

”Min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg”

Det finns också gott om andra kommuner som är likvärdiga eller har sämre klimat kring otrygghet och kriminalitet men där såväl egna invånare som utomstående tror att de är bättre än Södertälje.

Så min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg, fundera på hur ni uttrycker er, välj att berätta om allt bra, fokusera på att jaga bort den verkliga kriminaliteten i stället för att prata på ett sätt som uppenbart uppfattas som allt för generellt och utpekande.

Men även vi andra behöver välja vad vi berättar om Södertälje. Välj att berätta om sådant som skapar glädje och framtidstro istället för att sprida de negativa bilder som kommunens ledning oftast lyfter fram.

Pär Abrahamsson

Läs även: – DEBATT: ”Rasismen i samhället har blivit alltmer normaliserad”

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 11:45
Senast uppdaterad: 29 april 2024 12:16

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors