Uppdaterad 7 september 2024 01:30
I höst blir det billigare att snusa. Skatten på snus sänks samtidigt som skatten på cigaretter höjs, något som resulterat i stor debatt gällande vad som kommer bli effekterna av lagändringen.
Tidigare i år klubbade riksdagen igenom regeringen och Sverigedemokraternas förslag om att sänka skatten på snus. Skattesatsen kommer sänkas med 20 procent, vilket tagits emot positivt bland många som eftersöker billigt snus online och i butik.
I samma förslag ingick att skatten på de flesta andra tobaksprodukter går i motsatt riktning. Detta innebär att skatten på bland annat cigaretter och annan röktobak kommer att höjas och det med nio procent.
Lagändringen väcker kritik – regeringen svarar
De förändrade skattesatserna har lett till stor debatt och mötts av både ris och ros. Lagändringen börjar gälla från och med 1 november i år, och i takt med att datumet kryper sig närmare har debatten kring nikotin- och tobaksskatten ökat i intensitet.
Att skatten på cigaretter och övrig tobak höjs är något de flesta ställer sig bakom, men att sänka skatten på snus har resulterat i kritik. Regeringen själva motiverar de olika skattesatserna med att skatten ska vara högre ju större hälsofaran är. Oscar Sjöstedt, Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson, säger att man vill återspegla skillnaden i hälsofara mellan snus och cigaretter tydligare än vad som är fallet i dag.
Bland de som presenterade kritiska åsikter snabbt efter att lagändringen klubbades igenom finns Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen. Folkhälsomyndigheten menar att även snus är skadligt för hälsan och att prisökningar är ett av de mest effektiva sätten att minska bruket. Socialstyrelsen erfar att den sänkta skatten kommer leda till ökat bruk av tobakssnus.
Regeringen har bemött kritiken och menar att förhållandet mellan skatten på snus och cigaretter varierat över tid, och att den historiskt sett liknat det som ska införas i höst.
Sänkt snusskatt kan bidra till minskad rökning
I en debattartikel publicerad i Göteborgs Posten menar Patrik Strömer, generalsekreterare Svenska Snustillverkarföreningen, att ett alternativ till cigaretterna krävs för att rökningen ska kunna minska.
Att ersätta ett nikotinberoende med ett annat kan dock inte kallas att värna om folkhälsan, menar bland andra generalsekreterarna för Hjärt-Lungfonden, Cancerfonden respektive Non Smoking Generation i en debattartikel i Sydsvenskan.
Strömer poängterar även att skatten på snus vida överstiger eventuella kostnader relaterat till snusning. Enligt Strömer ger rökning upphov till sjukvårdskostnader som är tre gånger så stora som skatteintäkterna.
Det bedöms att den höjda skatten på cigaretter och övrig tobak kommer att inbringa 20 miljoner kronor i ökade skatteintäkter under år 2025. Året därefter beräknas skatten öka med 30 miljoner per år.
Vill minska konsumtionen bland unga
Bland befolkningen i upp till 29 års ålder är det strax över åtta procent som uppger att de röker ibland. Andelen som snusar uppgår till strax över åtta procent i samma åldersgrupp, enligt siffror från Folkhälsomyndigheten.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, befarar att skattesänkningen på snus kan uppfattas av unga som att snusandet inte är hälsofarligt. Enligt regeringen ses beskattningen dock som ett viktigt och effektivt medel för att sänka tobakskonsumtionen bland unga, vilket är varför man höjer skatten på cigaretter som regeringen menar är det mer skadliga alternativet.