Polisen ser ett trendbrott i uppklaringen av skjutvapenvåld. Preliminära siffror visar att hela 70 procent av skjutvapenmorden kan klaras upp under 2023 – en dramatisk ökning från tidigare år.

2023 markerar ett positivt trendbrott för brottsbekämpning i den kriminella miljön, särskilt när det gäller det dödliga skjutvapenvåldet. Efter flera års nedåtgående trend har Polismyndigheten vänt utvecklingen. Från att endast 29 procent av skjutvapenmorden klarades upp 2022, visar preliminära siffror att hela 72 procent kan ha klarats upp under 2023.

- Det är naturligtvis väldigt bra att vi klarar upp så många fler ärenden. Vi ligger nära gärningspersonerna på ett helt annat sätt än vad vi har gjort tidigare och vi jobbar gemensamt, över hela landet och på alla nivåer, i det som vi kallar en obruten reaktionskedja. Vi agerar och reagerar oerhört snabbt, säger rikspolischef Petra Lundh.

Rikspolischefen Petra Lundh reflekterar över att Sverige under 1990-talet hade en hög uppklarningsgrad på runt 80 procent. Men då rörde det sig om färre ärenden, ofta kopplade till MC-relaterad brottslighet. Den typen av konflikter är inte jämförbar med dagens komplexa situation, där kriminaliteten är både mer organiserad och mer våldsam.

En tydlig indikator på förändringen är antalet unika misstänkta i mordärenden med skjutvapen. Polisen rapporterar en kraftig ökning av gripanden och redovisade brottsmisstankar. Mellan januari och oktober 2024 har 108 personer varit unika misstänkta i sådana ärenden, jämfört med 66 under hela 2023 och 46 året innan.

- Att titta på unika misstänkta ger en bättre bild av polisens ökade förmåga, både vad det gäller initiala åtgärder i anslutning till brotten, men också själva utredningsverksamheten, säger Johan Olsson som är chef för den Nationella operativa avdelningen, Noa.

De vanligaste brottsrubriceringarna är fullbordat mord, grovt vapenbrott samt försök, förberedelse eller stämpling till mord. Polismyndighetens intensiva arbete har därmed bidragit till fler gripanden och ett större rättsligt genomslag.

Samtidigt har både antalet skjutningar och antalet döda och skadade minskat under 2023. Men trots ljusningen i statistiken är konfliktnivån och det så kallade våldskapitalet i de kriminella nätverken fortsatt högt. Rikspolischefen betonar vikten av att Polisen ständigt utvecklar sina metoder och stärker sin kapacitet.

– Vi ser att vi griper fler, avvärjer fler våldsdåd och har bättre information och förståelse kring problemet i dag. Det är en utveckling som vi är stolta över, men vi är långt ifrån i mål, konstaterar Johan Olsson.

Polisens förändrade arbetssätt visar att det är möjligt att vända en negativ trend och skapa trygghet, även i en komplex och våldsam verklighet. Det återstår att se om 2023 blir startpunkten för en långsiktig förbättring i kampen mot grov kriminalitet.