Sverige är fullt av övergivna kyrkogårdar och förhistoriska gravfält, och Södertälje är inget undantag. Kommunen rymmer två kända ödekyrkogårdar från epidemiernas tid samt 269 registrerade gravfält, varav flera med historiska namn.

I Sverige finns över 1 200 övergivna kyrkogårdar och hela 453 klassas som ödekyrkogårdar. Södertälje bidrar till detta kulturarv med två välkända övergivna begravningsplatser, båda anlagda som pest- och kolerakyrkogårdar under 1700- och 1800-talens epidemier.

- Många har varit en del av en större begravningsplats, och ligger i direkt anslutning till befintliga kyrkogårdar. I andra fall har församlingar flyttats och kyrkor har försvunnit medan gravarna funnits kvar, säger Ny Björn Gustafsson, arkeolog på Riksantikvarieämbetet, till nyhetsbyrån Newsworthy.

Dessa begravningsplatser anlades snabbt, ofta som massgravar, för att möta behovet av fler begravningsplatser när sjukdomarna krävde många liv.

Många av dessa kyrkogårdar har genom åren blivit överväxta av skog eller omvandlats till åkermark. Men med städernas expansion har flera av dem istället hamnat mitt i stadsmiljön och förvandlats till parker eller grönområden. Ett känt exempel är pestkyrkogården under Polishuset i Göteborg. Liknande upptäckter görs då och då – exempelvis vid Gullmarsplan i Stockholm där mänskliga kvarlevor hittades under arbetet med tunnelbanan 2012.

Södertälje – en plats rik på gravfält
Utöver de övergivna begravningsplatserna finns i Södertälje hela 269 registrerade förhistoriska gravfält. Bland de övergivna begravningsplatserna märks Östertälje pest- och kolerakyrkogård vid Södertälje sjukhus samt en liknande kyrkogård på Mörkö.

Med sina två ödekyrkogårdar och hundratals gravfält utgör Södertälje en del av Sveriges unika kulturarv. Begravningsplatserna är en påminnelse om både förhistoriska traditioner och de samhällsförändringar som skett genom århundradena.