🕝 1 minuter
Ny rapport: Södertäljeborna får sömnen störd av trafikbuller
Publicerad 31 augusti 2025 05:44
Uppdaterad 31 augusti 2025 05:44
Foto: Alexander Isa

Allt fler svenskar upplever att nattsömnen störs av trafikljud. I Södertälje uppger sju procent av invånarna – motsvarande cirka 7 400 personer – att buller från trafiken gör det svårt att sova.

Trafikbuller är ett växande problem för folkhälsan. Enligt den senaste Miljöhälsorapporten, som Folkhälsomyndigheten publicerade i våras, sticker Södertälje ut som en av de kommuner i Stockholms län där flest uppger att de får sin nattsömn störd av trafik.

Rapporten visar att sju procent av Södertäljeborna, motsvarande omkring 7 400 personer, har svårt att sova på grund av buller från vägar och fordon. Det är en högre andel än snittet för hela länet, där siffran ligger på sex procent. I landet som helhet anger fem procent att de lider av sömnproblem orsakade av trafikbuller, en ökning från tre procent för fyra år sedan.

– Sömnstörningar är en av de allvarligaste effekterna av buller. De kan bidra till hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och försämrad kognitiv utveckling hos barn. Vi behöver planera samhället med mindre trafik och mer grönska, så vi får goda ljudmiljöer och samtidigt friskare luft, säger Ida Knutsson, utredare på Folkhälsomyndigheten, i ett pressmeddelande.

Variation i länet

I Stockholms län varierar andelen drabbade kraftigt. Mest utsatta är invånarna i Upplands Väsby, där hela tio procent störs av trafikbuller på natten. Bäst sover man i Upplands-Bro, där endast en procent anger att bullret påverkar nattsömnen.

För Södertälje har andelen ökat något jämfört med tidigare mätningar, men förändringen ligger inom den statistiska felmarginalen.

Ett nationellt problem

Folkhälsomyndighetens rapport visar att bullerstörningar inte är begränsade till storstäderna. På länsnivå sticker bland annat Södermanland, Västmanland och Skåne ut, där sex procent av invånarna uppger att de påverkas av trafikbuller under natten.

Enligt forskare finns lösningar – bland annat lägre hastigheter och tystare asfalt – men kostnaderna gör att åtgärderna ofta inte genomförs, trots att de på sikt kan gynna folkhälsan och samhällsekonomin.

Dela artikeln