Uppdaterad 23 december 2021 01:00
Illustration / Bild: Södertälje kommun/Alex Ataseven.
Nu uppdaterar Södertälje kommun den policy som infördes 2016 för utesluta oseriösa byggaktörer.
En kompletterad version har tagits fram när kommunal mark ska säljas eller överlåtas. Det framgår i ett pressmeddelande på kommunens hemsida.
För fem år sedan reglerade Södertälje kommunen allt från vilka metoder som tillämpar vid tilldelning av mark, villkor vid markanvisningar och markköp, till vilka krav som ställs på exploatörer som kommunen träffar avtal med.
Krav som enligt kommunen omfattar ”ekonomisk stabilitet, bebyggelse av god kvalitet och hållbart byggande”.
– Kraven på exploatören ställs alltid utifrån det aktuella projektet. Den kanske främsta anledningen till att ett bolag inte går vidare i processen är att de inte kan bevisa att de har den erfarenhet och kompetens som behövs för projektet. En annan anledning kan också vara att det inte går att härstamma tilltänkt finansiering, säger Annika Olsson, som är mark- och exploateringsingenjör på Samhällsbyggnadskontoret, på Södertälje kommuns hemsida.
Utbetalningar till PEAB på paus tills redovisning klarnar.
Enligt Olsson dök flertalet nya aktörer på marknaden i samband med att efterfrågan på mark växte sig större runt 2014-2015.
– Några exploateringsprojekt höll inte den kvalitet som vi hade hoppats på, exempelvis såg vi brister under byggtiden och på byggarbetsplatser. Dessutom motsvarade de färdiga bostädernas kvalitet inte våra förväntningar. Det var då vi bestämde oss för att ta fram en förstärkt markanvisningspolicy med hårdare krav på ekonomisk stabilitet och referensprojekt.
En så kallad ”motpartsgranskning” genomförs av kommunen på en tilltänkt exploatör inför markanvisning eller markköp. En omfattade kontroll genomförs där kommunen tittat på exploatörens ägarförhållande/koncernstruktur, bolagets ekonomi och finansiering, att verksamheten och tidigare projekt är fri från tvister och brottsmisstanke, samt att bolaget har rätt erfarenhet och kompetens för att utföra det aktuella projektet.
– Efter att vi började tillämpa den nya policyn såg vi färre förfrågningar från oseriösa aktörer och istället såg vi fler och fler förfrågningar från etablerade företag, både stora och små. Kanske är effekten av vår policy att den fungerar avskräckande för oseriösa aktörer, de vill helt enkelt inte ta risken att bli granskade, säger Annika Olsson.
Slussbygget 6 år försenat och kostar totalt 3,8 miljarder kronor – 1,9 miljarder dyrare än planerat.