Södertälje är en av de kommuner där domar om hets mot folkgrupp förekommer återkommande. Flera personer har under de senaste åren dömts i tingsrätten – samtidigt visar en nationell granskning att skolmiljön är en central arena för spridning av rasistiska uttryck.

En granskning från Nyhetsbyrån Siren och Acta Publica visar att omkring 120 skolelever i Sverige åtalats för hets mot folkgrupp sedan 2015. I Södertälje har flera domar avkunnats även mot vuxna – sju personer dömdes mellan 2018 och 2020, samtliga män, samtliga i Södertälje tingsrätt. Brotten rör bland annat nazistiska hälsningar, antisemitiska yttranden och hat mot svarta och hbtqi-personer.

De flesta av domarna från Södertälje resulterade i villkorlig dom och dagsböter. Ett fall ledde till fängelsestraff.

- De här situationerna ska inte uppträda alls om man har ett fungerande pedagogiskt arbete för att arbeta med värdegrundsfrågor. Dels får elever sina demokratiska fri- och rättigheter inskränkta när det förekommer, dels strider det mot skolans demokratiuppdrag, säger Christer Mattsson, föreståndare och forskare vid Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet, till Nyhetsbyrån Siren.

Hets mot judar är den vanligaste formen av hatbrott bland skolelever och förekommer i tre av fyra domar som gäller skolan. Det handlar ofta om Hitlerhälsningar, hakkors och antisemitisk retorik i korridorer och klassrum. Näst vanligast är hets mot svarta, följt av hbtqi-personer.

- Om man heilar är det en sådan tydlig handling, som man känner till och förstår är hets mot folkgrupp. Vi har vägledande domar som gör att från att man upptäcker det till att det blir en dom, så är det en ganska enkel bana. Det har sin bakgrund i en fällande dom av just en heilande skolelev i juni 1996 och vi har haft ganska många sådana fall under åren i högstadie- och gymnasiemiljö, säger Christer Mattsson till Nyhetsbyrån Siren, och påpekar att andra typer av situationer kan vara svårare för skolan att upptäcka.

Sociala medier har blivit en plats där hatet också frodas. Plattformar som Snapchat och Instagram används ofta i klasschattar där rasistiska bilder, videor och symboler delas. I vissa fall har elever också dömts för att ha spridit grova filmer med våldsamt, rasistiskt eller pornografiskt innehåll till skolkamrater.

I Södertälje har brottsrubriceringen hets mot folkgrupp prövats flera gånger även utanför skolkontexten. Totalt sett har kommunen varit plats för både fällande och friande domar – något som enligt experter kan bero på bristande förebyggande arbete.

– Jag tror inte att övriga kommuner på något sätt är förskonade från rasism. Den strukturella rasismen finns nog i alla 290 kommuner, men den uttalade och avsiktliga rasismen är mycket mer manifest på vissa platser och där har skolan mycket svårare att bemöta den, säger Christer Mattsson till Nyhetsbyrån Siren.

Trots återkommande fall är det fortfarande sällsynt att domarna leder till djupare debatt lokalt.