Polisens hemliga övervakning av personer utan konkret brottsmisstanke ökade med 48 procent under 2025 och omfattade 698 personer, rapporterar SVT Nyheter.

Preventiva tvångsmedel betyder att polisen får avlyssna telefoner, kameraövervaka eller lyssna av samtal i ett rum – utan att det finns misstanke om ett specifikt brott. Det skiljer metoden från vanliga brottsutredningar, där en konkret misstanke krävs.

År 2023, innan den första lagändringen trädde i kraft, användes metoderna mot 66 personer. Under 2024 steg siffran till 472, och under 2025 till 698 personer.

– Det är vid nätverksproblematik, som bland annat finns i Södertälje, som de preventiva tvångsmedlen är tänkta att användas i, säger Emil Eisersjö, biträdande chef på Noas underrättelseenhet, till SVT.

I oktober 2023 breddades lagen så att metoderna fick användas i fler situationer, och sedan dess har möjligheterna utökats ytterligare. Från oktober 2025 fick polisen även rätt att använda hemliga och preventiva tvångsmedel mot barn under 15 år. Under årets sista tre månader avlyssnades fyra barn och 30 barn övervakades via elektronisk kommunikation. Däremot användes inga preventiva tvångsmedel mot barn under 15 år under 2025, rapporterar SVT.

Lagändringarna har fått kritik från bland annat Advokatsamfundet, Justitieombudsmannen och Svea hovrätt. Kritikerna menar att åtgärderna är allvarliga intrång i den personliga integriteten och att det är svårt att avgöra vilken effekt de faktiskt ger. Just nu pågår en statlig utredning som ska väga nyttan mot konsekvenserna för integriteten. Den ska redovisas 2027.

– Vi försöker alltid göra en avvägning när vi verkligen behöver använda tvångsmedel. Och alla beslut prövas av en åklagare, säger Eisersjö, till tidningen, och betonar att idén är att kunna förhindra någonting så att det inte blir konkreta brottet.