Att skippa frukosten, dricka vin och fortsätta snusa om man gillar det kan vara bra för oss. Det menar överläkaren och professorn Fredrik Nyström, som går emot de konventionella hälsoråden.

Fredrik Nyström, professor i internmedicin och endokrinologi, har i över 30 år forskat på hur kost, träning och livsstilsval påverkar hälsan. Hans slutsatser går ofta emot de traditionella rekommendationerna. I en intervju i Tv4 Nyhetsmorgon lyfter han fram sex oväntade råd gällande kost och träning.

Ett av råden som fått störst uppmärksamhet är det som rör snus. Nyström har nämligen genomfört en studie med personer som använde mycket vitt snus, så kallat tobaksfritt snus. Studien visade att deltagarna fick försämrade hälsovärden när de slutade att snusa.

Nyströms kontroversiella hälsoråd

1. Välj fett framför kolhydrater – Kolhydrater leder till fettinlagring i magen och levern.
2. Banta inte – Medelålders personer med ett BMI runt 28 lever ofta längre än normalviktiga.
3. Drick rödvin – Ett glas vin till maten kan sänka blodsockret.
4. Hoppa över frukosten - På morgonen har man redan hög halt av stresshormonet kortisol och då behövs inte att man förtär extra mycket kolhydrater.
5. Träna inte för hårt - Har man åkt tre till fem Vasalopp är risken för att drabbas av förmaksflimmer ungefär tre gånger så hög jämfört med den som endast åkt ett Vasalopp.
6. Snusa om du gillar det – Studier visar att hälsovärden kan försämras när man slutar med vitt snus.

Fredrik Nyströms forskning ifrågasätter de etablerade sanningarna och utmanar våra invanda föreställningar om vad som är hälsosamt. I stället för att varna för fett, alkohol och nikotin pekar han på fördelar med en livsstil som anpassas efter kroppens naturliga signaler.

Nyströms råd kring kolhydrater kontra fett, bantning och rödvin är i och för sig inte helt unika för honom. Det finns andra forskare som pekat på liknande effekter. Även om rådet gällande vitt snus sticker ut får även det stöttning av vissa andra studier. Exempelvis har en undersökning från Snuset.se visat att den genomsnittliga nikotinstyrkan för vitt snus är lägre än för traditionellt snus.

Hur snusning påverkar kroppen

Det är välkänt att nikotin påverkar nervsystemet, men enligt Nyström verkar snusning ha en mer begränsad inverkan på kroppen än vad man skulle kunna tro. I en av hans studier, som det tillsammans med andra rön berättas om i essän Smak på nikotin, undersöktes skillnaden mellan snus med och utan nikotin. Den visade att de fysiologiska förändringar som uppkom på grund av nikotinet var små och tillfälliga.

Det han såg var att blodtrycket steg något efter upptag av nikotin via munslemhinnan. Ökningen var dock blygsam och låg långt under de nivåer som brukar kunna ses i samband med fysisk ansträngning. Även halterna av kortisol, ett hormon som frisätts vid stress, steg. Detta dock i en omfattning som var jämförbar med intaget av en kopp kaffe snarare än en kraftig stressreaktion.

Vad gäller blodsockret så förblev det stabilt. Trots att nikotin ibland kopplas till förändringar i ämnesomsättningen så såg Nyström nämligen ingen nämnvärd påverkan på vare sig insulinfrisättning eller sockerbalans.

Resultaten av studien visade inga tecken på att snus skulle leda till några omedelbara störningar i kroppens energireglering. Effekten på kroppen var snarare en mild stimulering än något som gav en mer drastisk påverkan. De reaktioner som observerades var kortvariga och hade inte någon betydande påverkan på centrala hälsomarkörer.

Försämring av hälsovärden efter snusstopp

Den i allmänhet rådande uppfattningen är att det leder till bättre hälsa om man som snusare slutar med sin vana. Men resultaten från en av Nyströms studier, som han berättar om när han gästade Tv4 Nyhetsmorgon, menar på annat. Han följde nämligen en grupp personer som lade snuset på hyllan – och resultaten visade på en tydlig trend.

Vikten ökade hos samtliga deltagare. När nikotinet försvann ökade aptiten och energiförbrukningen minskade. Det resulterade i viktuppgång, vilket i sin tur skulle kunna leda till en rad negativa metabola förändringar. 

Även blodfetterna påverkades. Kolesterolvärdena försämrades och det är något som är känt för att kunna öka risken för hjärt-kärlsjukdom. Nikotin har en lätt stimulerande effekt på ämnesomsättningen. När den effekten uteblev försämrades balansen mellan det goda och det onda kolesterolet.

Vad gäller blodtrycket så steg det märkbart. Snusningens påverkan på kärlen verkar således vara mer komplicerad än vad som tidigare antagits. Istället för att snus alltid fungerar som en belastning på hjärt-kärlsystemet tyder resultaten på att ett plötsligt stopp av nikotinkonsumtion kan störa kroppens reglering av blodtrycket.

Viktigt att notera är att Nyströms råd inte råder som generella rekommendationer. Tv4 har sökt Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten för att kommentera Nyströms råd, utan resultat.