Politiker från samtliga partier i Södertälje fanns på plats när ett öppet samtal om bilden av staden arrangerades under onsdagskvällen. En av talarna var forskaren Nazem Tahvilzadeh, som efter mötet riktade hård kritik mot politiska makthavare.

Samtalet arrangerades av Initiativet för tryggare Södertälje och Folkets Södertälje i St Jacobs kyrka. Fokus låg på bilden av Södertälje och hur staden framställs i bland annat medier, politisk retorik och samhällsdebatten.

Till samtalet hade samtliga politiska partier i Södertälje bjudits in och representanter från alla partier fanns på plats under kvällen.

En av talarna var Nazem Tahvilzadeh, docent i statsvetenskap, vars ord väger tungt i samhällsdebatten. Dagen efter mötet utvecklade han sina resonemang i ett inlägg på sociala medier – där han riktar skarp kritik mot politiska makthavare.

Tahvilzadeh skriver att stigmatiseringen av invandrare, invandring, utsatta områden och etniska minoritetsgrupper i Sverige och Södertälje är ett resultat av vad han beskriver som en ”rasial nyliberal politik”, som enligt honom orkestreras av den politiska och ekonomiska makteliten.

Enligt Tahvilzadeh har den typen av beskrivningar bidragit till att forma bilden av Södertälje och dess invånare. Kritiken blir särskilt central eftersom just hur Södertälje framställs var en av huvudfrågorna under kvällens samtal, där representanter från samtliga politiska partier i kommunen fanns på plats.

Han menar också att politiska makthavare under lång tid har bidragit till att skapa en felaktig bild av Södertälje och dess invånare.

– Våra politiska makthavare har under årtionden iscensatt en falsk bild av att brottslighet, och andra sociala problem, hänger ihop med invandring och förekomsten av ”utsatta stadsdelar”, skriver Tahvilzadeh.

Enligt honom bidrar detta till att uppmärksamheten riktas bort från vad han betraktar som andra centrala samhällsproblem, däribland växande ojämlikhet.

Kritiken handlar samtidigt om mer än hur enskilda samhällsproblem beskrivs. Tahvilzadeh ifrågasätter även dagens representativa demokrati och menar att den inte förmår erbjuda en tillräcklig motvikt till den utveckling han beskriver.

Han efterlyser därför en politisk kultur där medborgarna får en mer aktiv roll även mellan valen.

”Som medborgare måste vi våga se politik som något vi gör tillsammans i det offentliga, inte bara institutioner vi röstar till vart fjärde år”, skriver han.

Tahvilzadeh lyfter bland annat fram behovet av fler mötesplatser, samlingslokaler, kulturhus och samtalsforum där människor med olika uppfattningar kan mötas.

Han skriver även att människor måste kunna möta personer som uttrycker rasistiska åsikter för att försöka förstå vad som finns bakom det infekterade språket och föra verkliga samtal även när det finns stora motsättningar.

Som inspiration pekar han på verksamheter som redan bedrivs inom bland annat Folkets hus, folkhögskolor, studieförbund och föreningar runt om i landet.