Uppdaterad 27 mars 2021 01:00
Det assyriska nyåret brukar firas i Södertälje. Folk samlas i Assyriska lokalen för att dansa, sjunga och lyssna på det som erbjuds. Massor av aktiviteter erbjuds för barn och vuxna. Varje år brukar assyrier samlas i Assyriska lokalen, assyrier från runt om i Sverige.
Kara Hermez, ordförande i Assyriska riksförbundet i Södertälje, hon är den som arrangerar det hela. Vi har försökt att kontakta henne, men fick inget svar.
Historia:
Enligt assyriernas tideräkning börjar det nya året på den fjärde månadens första dag, det vill säga 1:a april. Därför firar assyrier över hela världen idag nyåret Akitu, även kallat Ha-Nison.
Med vårens ankomst vaknar naturen åter till liv och upplever stor fruktbarhet. Människor påverkas och känner starkt av denna livsförnyelse. Förr ansågs det därför naturligt att ett nytt år började i samband med denna livsförnyelse. Under antikens tid förklarades emellertid det mesta i livet och naturen med myter och genom gudars verk. Dessa myter utgjorde grunden för skapelseberättelser som förklarade det mesta i människans omgivning. Så också i Mesopotamien.
Utifrån den sumeriska-assyriska-babyloniska skapelseberättelsen förklarades det mesta i livet och naturen och däribland det nya året. En av de mest välkända och i det här fallet viktigaste myterna är den om Ishtar, av sumererna även kallad Inana, fruktbarhetens, krigets, livets och dödens gudinna.
I berättelsen blir hon förälskad i en jordbrukare vars namn är Tamuz. Ishtar går till Tamuzs mor Mingal för att få hennes välsignelse och tillstånd att gifta sig med Tamuz. Tamuz blir fruktbarhetens Gud och resultatet av deras giftemål blir en grönare jord av växtlighet, människor och djur blir mer fruktbara och förökar sig.
Firandet av nyårsfesten har tre beståndsdelar, Tammuz död, hans återuppståndelse från de döda (Ishtar steg ned i dödsriket och återvände i triumf tillsammans med återuppståndne Tammuz), och glädje på jorden.
Av de uppgrävda arkeologiska fynden, främst lertavlorna i Ashur framgår att dessa högtider fortlevde i området fram till kristendomens inträde. Firandet av den assyriska nyårsfesten ”Akitu” (idag benämnd Ha-Nison, vilket betyder första april), har även sin bakgrund i utvecklingen av de politiska, sociala och religiösa relationerna bland befolkningsgrupperna och också i centraliseringen av de samhälleliga relationernas utveckling i Mesopotamien.