Uppdaterad 4 december 2025 04:30
Omsättningen på den svenska spelmarknaden ligger på en stabil nivå, men skillnaderna är stora mellan olika typer av spel. Statistik för tredje kvartalet 2025 ger en färsk bild av läget och visar att det fortsatt är kommersiellt onlinespel och vadhållning som står för den största andelen.
Statistiken från Spelinspektionen visar läget för svensklicensierat spel. Samtidigt är det en icke obetydlig andel spel som sker utanför denna marknad. Inte minst gäller det inom segmentet för kommersiellt onlinespel och vadhållning, alltså det som i vardagligt tal kallas casinospel och betting. En viktig del av myndigheternas arbete är att ändra på det.
Ett parallellt spår är arbetet med att öka skyddet för de spelare som faktiskt håller sig till den svenska marknaden. Som ett led i detta har regeringen i höst lagt fram en proposition som innebär ett utökat förbud mot spel på kredit.
Spelmarknaden i siffror
Den totala omsättningen på den reglerade svenska spelmarknaden uppgick 2024 till nära 28 miljarder kronor, vilket motsvarar drygt tre tusen kronor per invånare över 18 år. Om man jämför kvartalsvis så framkommer det att det finns en viss variation, men sett till helheten håller omsättningen sig relativt stabil.
Den senaste statistiken från Spelinspektionen visar att den totala omsättningen uppgick till omkring 6,7 miljarder kronor under det tredje kvartalet 2025, vilket är i princip identiskt med samma period föregående år.
Kommersiellt onlinespel och vadhållning
Det största enskilda segmentet på spelmarknaden utgörs av kommersiellt onlinespel och vadhållning, som står för en betydande del av omsättningen. Under tredje kvartalet 2025 handlade det om drygt 4,5 miljarder kronor, vilket utgör omkring 67 % av totalen.
Det här är ett segment som präglas av hög tillgänglighet och omfattande aktivitet. Det är också ett område där kanaliseringsgraden ligger långt från det uppsatta målet, som är 90 %.
Kanaliseringsgraden utgör ett mått på den andel av spelandet som sker hos bolag med svensk licens. Den aktuella siffran för detta, inom segmentet kommersiellt onlinespel och vadhållning, bedöms ligga mellan 72 och 82 %, beroende på mätmetod. Resterande del av spelandet sker på någon av de drygt 2100 spelsidor utan svensk licens som, enligt gfar.net, är öppna för svenska spelare.
Andra spelformer
Det näst största segmentet på den svenska spelmarknaden är de statliga lotterierna och värdeautomatspelen, som under tredje kvartalet 2025 hade en omsättning på omkring 1,3 miljarder kronor. Det är en nedgång med 100 miljoner kronor jämfört med motsvarande kvartal 2024.
En annan kategori i mätningarna är spel för allmännyttiga ändamål, som delas upp i lotterier och hallbingo. Typiskt handlar detta om spel som bedrivs av stiftelser eller ideella föreningar, där en del av överskottet går till driften av den egna verksamheten. Det här är ett område inom vilket siffrorna ligger stabilt jämfört med kvartal 3 förra året, nämligen på cirka 820 miljoner kronor (lotterier) respektive 48 miljoner kronor (hallbingo).
Landbaserade spelformer, som restaurangkasinon och liknande verksamheter, ligger på en betydligt lägre nivå men följer ett jämnt mönster med små variationer över tid. Dock har kvartalsomsättningen för den enda statliga, landbaserade kedjan, Casino Cosmopol, fallit från 31 miljoner kronor till noll kronor på ett år. Anledningen till detta är att kedjan lagts ned.
Regeringens proposition: Förbud mot spel på kredit
Parallellt med myndigheternas arbete med att öka kanaliseringsgraden på spelmarknaden, genomförs det olika insatser som syftar till att stärka skyddet för dem som spelar på svensklicensierade spelsidor.
En av de senaste åtgärderna är en proposition som avser ett nytt förbud mot spel på kredit. Detta är en del av ett pågående arbete som syftar till att minska risken för ekonomiska problem kopplade till spelande, särskilt för konsumenter som befinner sig i en utsatt situation.
Sedan tidigare finns det redan ett visst förbud, men tanken är nu att det ska skärpas ytterligare. Det som föreslås i den nya propositionen är att licenshavare och spelombud inte längre ska tillåta att spel finansieras med krediter, oavsett om krediten kommer från spelbolaget självt eller från en extern aktör.
Genom förbudet kommer det bland annat att gå att blockera möjligheten att använda kreditkort vid spelköp i de fall som det direkt framgår att betalningen sker med kredit. Även vidarelänkning till kreditgivare i samband med spel ska motverkas. Dessutom måste spelbolagen vidta förebyggande åtgärder, exempelvis genom information som gör det svårare att omedvetet eller impulsivt spela för lånade pengar.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2026 och markerar en skärpning av det ansvar som bolag på spelmarknaden förväntas ta för att motverka spelrelaterad skuldsättning.
Därför skärps kreditförbudet
Bakgrunden till propositionen om ett utökat kreditförbud handlar i hög grad om att det finns en tydlig kopplingen mellan spelproblem och skuldsättning. Underlaget beskriver att ekonomiska svårigheter ofta utvecklas snabbt när spel finansieras med lån, eftersom den som redan är utsatt riskerar att ta fler krediter för att täcka tidigare förluster.
Det framgår också att personer med spelproblem är kraftigt överrepresenterade bland dem som har svårt att hantera sina löpande utgifter, och att skulder med koppling till spel kan växa fram på kort tid. Samtidigt poängteras det att den reglering som gäller idag inte är tillräcklig för att förhindra att konsumenter finansierar sitt spelande med olika typer av krediter, även om kreditgivaren inte är knuten till spelet.







