"Vill Södertälje kommun verkligen ha kvar LEBI i Södertälje? För utifrån hur beslutet är fattat tyder allt, tyvärr, på raka motsatsen.", skriver LEBI skol IFs grundare och verksamhetschef, Petra Jacob.

Det kommunen gör är att med öppna ögon vända ryggen till barnen i våra mest utsatta områden.

I hela Sverige talas det om att vi måste nå barn som föreningslivet inte når. Vi i LEBI gör just detta, varje dag. Vi är där varje vecka, i varje område, med barnen, med ungdomarna. Konsekvent, närvarande och på riktigt.

85 procent av våra 400 barn är inte aktiva i någon annan förening. Vi utbildar också 65 unga ledare varje år. Det här är inte bara fritid, det är framtidsbygge. LEBI:s verksamhet sträcker sig utanför ramarna för en vanlig idrottsförening. Vi har en modell som lyckas där andra ger upp: att bygga inkludering, jämlik folkhälsa, gemenskap, inflytande och delaktighet – och framför allt att stärka demokratin där utanförskapet är som störst och tilliten till politiker är som lägst.

Men kommunen drar nu undan mattan. På riktigt.

Varför? Jo: Vi passar inte in i mallen. När riktlinjerna för bidrag gjordes om, föll vi utanför. På ett möte i kultur- och fritidsnämnden togs beslutet att 2026 ta bort vårt nuvarande stöd. LEBI ska i framtiden söka aktivitetsstöd likt en idrottsförening för våra kostnadsfria strukturerade och regelbundna idrotts- och rörelseaktiviteter.

"Vi som förening kan omöjligt bedriva en kostnadsfri verksamhet"

Ingen konsekvensanalys fanns som underlag, ingen dialog fördes med oss inför beslutet. I efterhand hänvisar man till kategoriseringen och regelverket i de nya riktlinjerna.

Faktum kvarstår: beslutet kan innebära slutet för en samhällsinsats där över 300 barn i socioekonomiskt utsatta områden blir fråntagna deras rätt till en aktiv och meningsfull fritid. Vi som förening kan omöjligt bedriva en kostnadsfri verksamhet med endast aktivitetsstöd, särskilt inte i dessa områden. 

Hur rimmar det med kommunens mål om att stärka civilsamhället, satsa på social hållbarhet och ge barn trygghet och goda livsvillkor? Det gör det inte. Det här är ett svek.

Det är mer än ett dåligt beslut. Det är ett systemfel. När en förening som LEBI, djupt förankrad i områden man säger sig vilja nå, avfärdas för att vi inte passar in i ett formulär, då blottläggs ett demokratiskt underskott.

"Vi kräver inte välvilja. Vi kräver rättvisa"

Vi undrar: var detta verkligen kommunens avsikt? Vi hoppas innerligt att det inte är så, för det skulle innebära att kommunen inte vill att vi ska fortsätta vår verksamhet. 

Vi kräver inte välvilja. Vi kräver rättvisa. Vi kräver att kommunen slutar använda strukturer som man vet inte fungerar för barn utanför föreningslivet. Tusentals barn får aldrig chansen, inte för att de saknar vilja, utan för att resurserna, tiden och de sociala nycklarna saknas. Kanske bekräftar det här ungdomarnas känsla: “de vill ändå inte ha oss”.

Att i det läget slå mot en verksamhet där barn kan vara aktiva på egna villkor, utan att föräldrarnas ekonomi eller utbildning avgör deras möjligheter, är inte bara kortsiktigt. Det är ett aktivt val att upprätthålla en struktur som sorterar bort dem som har minst från början.

Vi undrar också: vill Södertälje kommun verkligen ha kvar LEBI i Södertälje? För utifrån hur beslutet är fattat tyder allt, tyvärr, på raka motsatsen.

LEBI skol IF,
genom Petra Jacob, grundare och verksamhetschef