Från årsskiftet börjar åtta nya lagar gälla i Sverige. Förändringarna rör allt från skatt och privatekonomi till trygghet, företagande och välfärd. Regeringen beskriver reformerna som ett steg mot ökad rättvisa, stärkt säkerhet och bättre villkor för arbete och företagande.

Vid årsskiftet införs flera omfattande lagändringar som påverkar stora delar av samhället. Bland de mest uppmärksammade finns skattesänkningar för både löntagare och pensionärer, där även matmomsen sänks senare under våren. Enligt regeringen innebär reformerna att en vanlig barnfamilj får omkring 1 800 kronor mer i plånboken varje månad under 2026.

Även sparande gynnas när den skattefria nivån på investeringssparkonto, ISK, fördubblas till 300 000 kronor. Syftet är att göra det enklare att bygga upp ett sparande till exempelvis bostad, bil eller ekonomisk buffert.

För företagare införs förenklingar i regelverk och skatter, bland annat genom förändrade 3:12-regler. Regeringen pekar på att regelkrångel i dag kostar företagen hundratals miljarder kronor årligen – kostnader som man nu vill minska.

På landsbygden stärks stödet till jordbruket. Svenska mjölkbönder får en årlig ersättning per ko och jordbruket i norra Sverige tillförs mer resurser. Samtidigt tillåts mer flexibla stängsellösningar för att fler djur ska kunna vistas ute på bete.

Flera reformer handlar också om trygghet och säkerhet. Reglerna för villkorlig frigivning skärps, vilket innebär att dömda som huvudregel ska avtjäna en större del av straffet. Äldre får sänkt kostnad för tandvård, där personer över 67 år som mest betalar tio procent av behandlingskostnaden. Dessutom stärks Sveriges cyberförsvar i takt med ökade digitala hot mot myndigheter, företag och samhällsviktig infrastruktur.

Tillsammans markerar lagändringarna en tydlig politisk inriktning för det nya året – med fokus på ekonomi, trygghet och långsiktiga reformer som enligt regeringen ska märkas i människors vardag.