Sverige behöver rusta upp sitt försvar, och finansieringen av detta har blivit en het politisk fråga. Ett av de förslag som diskuterats är en höjning av snusskatten, något som skulle kunna slå hårt mot landets snusare. Men hur realistiskt är förslaget, och vilka konsekvenser kan det få? 

Sverige står inför en av sina största militära upprustningar på decennier. Efter Rysslands invasion av Ukraina har Sveriges säkerhetspolitiska läge förändrats dramatiskt, och medlemskapet i Nato innebär nya krav på försvarets kapacitet. Regeringen har satt upp som mål att försvarsbudgeten ska nå 2,8 procent av BNP 2028, vilket innebär att stora summor måste tillföras de kommande åren.

Men hur ska detta finansieras? Kostnaden beräknas uppgå till tiotals miljarder kronor årligen, och politikerna har olika syn på hur dessa pengar ska tas fram. En del förespråkar omfördelning av befintliga medel, medan andra ser skattehöjningar som en nödvändighet, även lån föreslås. 

Tidigare finansieringar av stora statliga satsningar har ofta skett genom en kombination av höjda skatter och effektiviseringar inom offentlig sektor. Just nu diskuteras allt från höjd inkomstskatt för höginkomsttagare till punktskatter på varor som tobak och alkohol. Frågan är vilka av dessa förslag som har politiskt stöd och vad som skulle ge störst effekt utan att drabba vissa grupper oproportionerligt mycket.

En av idéerna som lyfts är att höja skatten på snus, något som flera handelsaktörer på marknaden ser negativt på. En aktör påtalar att de kapat alla onödiga kostnader för att kunna sälja så billigt snus som möjligt. Eftersom priserna redan är kapade kan det som nu räknas som billigt snus alltså komma att bli betydligt dyrare om förslaget går igenom. 

Politisk strid om snusskatten – blir det en höjning?

Centerpartiet har öppnat för höjd snusskatt som ett sätt att bidra till finansieringen av försvaret. Partiet menar att eftersom snus huvudsakligen konsumeras i Sverige, skulle en höjd snusskatt kunna ge staten ökade intäkter utan att påverka export eller handel med andra länder.

Andra partier är mer skeptiska. Regeringen och Sverigedemokraterna har tidigare drivit igenom en sänkning av snusskatten, som trädde i kraft den 1 november 2024. Deras argument var att snus bör beskattas lägre än cigaretter eftersom det är ett mindre skadligt alternativ. 

En höjning av snusskatten skulle innebära en direkt kursändring från denna politik och kan därför möta motstånd från dessa partier. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har varit öppna för generella punktskattehöjningar, men har inte specifikt pekat ut snuset som en källa till ökade intäkter. 

En höjd snusskatt skulle kunna ge staten flera hundra miljoner kronor i ökade intäkter, men frågan är hur det skulle påverka konsumtionen. Historiskt sett har höjda punktskatter lett till viss minskning i konsumtionen. Snusanvändandet har dock visat sig vara relativt stabilt. 

Konsekvenser för snusare och snusmarknaden

Vad betyder det egentligen för Sveriges snusare om snusskatten höjs? Trots att skatten sänktes 2024, var det många konsumenter som inte märkte någon större skillnad i priset på snus. Handelns egna undersökningar visar att snuspriserna på många ställen, framför allt i fysiska butiker, fortsatte att ligga på ungefär samma nivå, eftersom man inte fullt ut förde vidare skattelättnaden till kunderna.

Om skatten nu höjs kan det resultera i att priserna går upp, och denna gång med ett mer direkt genomslag. En högre punktskatt kan leda till att fler snusare börjar köpa billigare varianter eller söker sig till alternativa marknader. Det kan också få effekten att fler överväger att sluta snusa, vilket paradoxalt nog skulle minska statens intäkter från snusskatten på lång sikt.

För snusindustrin kan en höjd skatt innebära utmaningar. Snustillverkare har länge argumenterat för att stabila skattesatser skapar en mer förutsägbar marknad. Om skatten höjs efter att den nyligen sänkts, kan det skapa osäkerhet både för företag och konsumenter. Det återstår att se hur marknaden skulle reagera på en sådan förändring, men en sak är säker: prissättningen på snus är en känslig fråga i Sverige.

Nya förslag för att finansiera försvaret – vad händer nu?

Snusskatten är bara en av många möjliga källor för att finansiera Sveriges försvarsutgifter. Andra förslag som har lyfts inkluderar höjda miljöskatter, en särskild försvarsskatt och en bredare reform av skattesystemet för att öka statens intäkter.

En försvarsskatt skulle kunna innebära en extra avgift på inkomstskatten eller en särskild avgift kopplad till vissa varor och tjänster. En höjning av fastighetsskatten är en av dessa inkomstmöjligheter. Denna typ av skatter används i vissa andra länder för att finansiera försvarssatsningar. En annan möjlighet är att höja skatten på fossila bränslen, vilket både skulle kunna bidra till klimatomställningen och ge staten ökade intäkter.

Det finns också en diskussion om att Sverige bör omprioritera befintliga budgetposter istället för att höja skatter. Ekonomer menar att effektiviseringar inom offentliga verksamheter och en minskning av vissa statliga utgifter skulle kunna frigöra stora belopp för försvaret utan att belasta medborgarna med ytterligare skatter.

Oavsett vilken väg Sverige väljer, kommer finansieringen av försvaret att vara en fråga som påverkar många, inte bara snusare.