Företag i fokus:

Stor skandal att kommunen återigen tappar i företagsranking

Granberg

Joakim Granberg, RP

Att Södertälje kommun länge dragits med ett dåligt företagsklimat har det skrivits mycket om genom åren, nu när rankingen för 2022 kom ut från svenskt näringsliv så har vi återigen tappat och landar nu på plats 240 av Sveriges 290 kommuner.

Placeringen måste ses som en stor skandal med tanke på vilka förutsättningar Södertälje har genom sitt geografiska läge och som stor industristad. Ansvaret för det dåliga företagsklimatet måste i sin helhet läggas på kommunen, dess förvaltning och i slutändan på de ansvariga politiker som låter detta fortgå år efter år.

Efter valet 2018 så skulle den då nya majoriteten S, MP, KD och C ta sig an det dåliga företagsklimatet. Ambitionen var hög och man bildade en styrgrupp för att ta tag i detta, ordföranden blev Tage Gripenstam (C). Ett nära samarbete med näringslivskontoret inleddes och en mängd företagsbesök planerades in, för nu skulle man minsann ut och besöka företagen och ta reda på vad som behövde göras för att förbättra situationen. 

Realistpartiets Lasse, Lars Göran Jonsson, ingick i denna styrgrupp och såg fram emot att bidra med sina 40 års erfarenhet som företagare främst i Södertälje, och det faktum att hans eget företag sköter bokföringen åt många lokala företag, men vilken besvikelse detta blev…  

Hela upplägget har varit en stor förolämpning emot Södertäljes företagare och endast ett spel för galleriet.

Här har man besökt förväntansfulla företagare som har sett fram emot att få en dialog med kommunen och på riktigt kunna adressera sina problem och vad man upplever som behöver förbättras.
Företagarna har tagit sig tid, bullat upp med fika och gjort presentationer för att ta emot denna prominenta delegation, som för övrigt sällan var fulltalig och faktum är att Lasse var på fler företagsmöten än någon annan representant, till och med fler än ordföranden. 

De som väl var med på mötena såg det mest som ett tillfälle att lägga upp bilder på Instagram och Facebook – se hur duktiga vi är!

Men resultatet var alltid detsamma, mötet avslutades med frasen: ”Vi tar med oss detta
Men ingen som tog anteckningar och ingen uppföljning eller verkliga åtgärder, så här i efterhand skäms Lasse över hur företagen har blivit behandlade, han har funderat på att åka runt och be alla företag de besökt om ursäkt, men det hjälper ju tyvärr inte någon. 

Resultatet av styrgruppens låtsatsarbete kan vi nu se i årets ranking där vi återigen droppar nedåt. 

Lasse har talat med näringslivsavdelningen Jonas Karlsson vid flera tillfällen om vad som skulle behöva göras, och hur man måste ta frågorna på allvar och följa upp varje enskilt företag man besökt, några punkter på den negativa listan är förhållandevis lätta att åtgärda, men fortsatt utan resultat.
Den politiska viljan att ta råd ifrån ett oppositionsparti har helt saknats. 

Nu 2023 med Moderaterna med i det politiska styret så har man flaggat för att nu skall det tas nya tag – En arbetsmarknad & näringslivsnämnd skall dras igång till hösten för att råda bot på bland annat det dåliga näringslivsklimatet, det skall bli spännande att se hur det går?

Realistpartiet kommer att ta plats (Lasse) i nämnden och förhoppningsvis så lyssnar man denna gång, men alla realister förstår nog att det bästa vore om folk med stor erfarenhet inom service och företagande styrde ett sådant arbete för ett bra resultat, vi nominerar personerna nedan om kommunalvalet 2026 tillåter 😉 


Joakim Granberg, partiledare Realistpartiet

Lars Göran Jonsson (RP)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 maj 2023 15:19
Senast uppdaterad: 24 maj 2023 15:26

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 10:47

Kommunen stryper Assyriska FF – ”Vad hände med vår dialog?”

DSC_0005-3

Assyriskas ordförande Moussa Esa.
Foto: Shamash Oyal

Assyriska FF, som i år fyller 50 år, står inför en svår ekonomisk situation. Nu riktar klubben skarp kritik mot kommunen som drar åt snaran för den anrika klubben. – Boel Godner känner till hela situationen, säger Assyriskas ordförande Moussa Esa som menar att kommunstyrelsen ordförande bär på det större ansvaret Assyriska försätts i.

På torsdagsmorgonen träffade pressen en tydligt nedstämd ordförande i Assyriska Fotbollsklubbens kansli i Södertäljes fotbollsarena. Det blev snabbt uppenbart att klubben befinner sig i en allvarlig ekonomisk kris, förvärrad av en kommun som anses vara mindre än samarbetsvillig.

– Min fråga till kommunen är: Vad hände med vår dialog? Säg inte att vi har visat ovilja och inte velat närma oss en lösning. Det finns ett utkast som motsäger det. Boel Godner känner till hela situationen, säger Assyriskas ordförande Moussa Esa.

Kommunen har givit klubben två alternativ: betala skulderna eller riskera att de skickas till inkasso. Assyriska FF måste reglera sin skuld på mer än 1,6 miljoner kronor senast den sista juni, annars tar Intrum över skulden. Om det sker, står klubben inför ökade räntor, indrivningsprocesser och en potentiell risk för att ärendet eskalerar till Kronofogden. Med säsongstart nu på söndag har klubben precis lyckats balansera säsongens budget, men kommunens krav tidgare denna månad levererades oväntat och skapade ytterligare ekonomisk press.

Moussa Esa, Assyriska FF:s ordförande, uttryckte sin frustration över kommunens agerande. Trots långvariga försök att nå en överenskommelse om avbetalningsplaner för skulder relaterade till användandet av fotbollsarenan, upplever klubben att kommunen förhalat och undviktigt dialog. En skuld på över 1,6 miljoner kronor krävs nu att betalas till den sista juni – en deadline som, om den inte möts, kommer att resultera i att skulden går till inkasso.

Flera möten har ägt rum mellan klubbens ledning och kommunens tjänstemän, däribland ett möte där Södertäljes kommunalråd, Boel Godner, var närvarande.

– Det ligger i vårt intresse att vi hittar en lösning. Jag satt med Boel Godner i april förra året, den gången var Alexander Rosenberg och Lars Greger inte med, där hon gav mig och tjänstemännen i uppdrag att komma fram till en avbetalningsplan, så Boel känner till hela situationen, säger Assyriskas ordförande.

Moussa Esa, Assyriskas ordförande
Foto: Shamash Oyal

Men trots löften om att arbeta fram en avbetalningsplan har kommunen avfärdat detta och istället ställt Assyriska inför ett ultimatum som riskerar dess existens.

Esa anser att kommunens hårda hållning inte bara är en ekonomisk fråga utan även en fråga om identitet och tillhörighet, i en stad där fotbollen ofta domineras av föreningar med invandrarbakgrund. Han pekar på en oroväckande underton i kommunens behandling av Assyriska, där han anser att det finns en underliggande diskriminering.

– Kommunen vill ha bort Assyriska, det är den uppfattningen många av våra medlemmar känner. Stämningen är inte bra i Södertälje. Det är en dålig stämning. Det finns utpekanden, det finns generaliseringar, och vår folkgrupp är utsatt. Jag hoppas att det inte är så, men det blir uppfattningen, och så tolkar även våra medlemmar det, säger han.

Men att kommunen vill ha bort klubben avvisas av kommunstyrelsens ordförande.

– Det är ingen som vill ha bort klubben. Den politiska ledningen i kommunen förstår att det då och då är svårt att betala. Det behöver finnas rättvisa mellan föreningarna. Södertälje är en stor fin idrottsstad med många stora föreningar och det är rimligt att de behandlas någorlunda lika och har ordning och reda i ekonomin, säger Boel Godner till Telgenytt.

Kommunstyrlsens ordförande, Boel Godner(S)
Foto: Lucas T

Betala eller gå under

Assyriskas ordförande visar pressen avbetalningsplanen som skickats från kommunens ekonomidirektör, Erika Svensson. Däremot berättar han att politikerna inte är intresserade av att hitta en lösning. Istället står klubben inför en osäker framtid, med en deadline som närmar sig och kommunens ovillighet att ompröva sin ståndpunkt. Känslan Assyriska får är att kommunen vill att klubben ska betala eller gå under.

– Det enda tjänstemännen sa var att politikerna har sagt att den här avbetalningsplanen inte är aktuell och att de vill ha skulden betald senast den 30 juni, säger Moussa Esa.

– Behandlingen av Assyriska är under all kritik. Jag tycker inte att man sviker i förhandling, och om man nu gör det, så bör man ge en förklaring. Assyriska har visat god vilja att betala och vill betala. Det minsta politikerna kan ge oss är en förklaring. Kommunen kommer till mig och säger att ”det handlar om skattebetalarnas pengar och att vi har ansvar för dem”, men samtidigt hyr de tomma lokaler på Gjuteriet som de betalar 400 000 kronor för varje månad sedan 2022, säger han.

Trots tidigare utmaningar i kommunikationen mellan klubben och kommunen framhåller ordföranden att man är öppen för dialog och samarbete för att nå en lösning.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 mars 2024 20:41
Senast uppdaterad: 28 mars 2024 22:56

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors