Företag i fokus:

Tusentals barn i Södertälje kan bli utan idrott – Dags för politikerna att agera

Jonas

Jonas Leth, Skolidrottsförbundet

I takt med att hushållen och barnfamiljerna får det allt tuffare ekonomiskt riskerar barn att få sina idrottsaktiviteter indragna. Det visar en ny Sifo-undersökning utförd på uppdrag av Skolidrottsförbundet. För att barn och ungas hälsa och framtidsutsikter inte ska försämras krävs nu att de kommunala politikerna i Södertälje agerar.

Det ekonomiska läget i Sverige försämras allt mer. Inflationen är skyhög och tillväxten avtar. Räntorna fortsätter att stiga, vilket får köpkraften att störtdyka. Allt fler barnfamiljer får svårt att få ihop vardagsekonomin. 

I det här läget, när föräldrarnas ekonomi försämras, kommer barnen i kläm. Larmrapporterna duggar tätt om barn som kommer hungriga till skolan på måndagar, och lärare vittnar om att många av deras elever går runt med en klump i magen.

Nu visar dessutom en ny Sifo-undersökning, som Skolidrottsförbundet beställt, att många föräldrar överväger att dra ner på sina barns idrottsaktiviteter – eller redan gjort det – på grund av den kärva ekonomin. 

Mer detaljerat så visar undersökningen att nära en av tio av alla föräldrar i Sverige det senaste året aktivt dragit ner på kostnader kopplade till sina barns idrottsaktiviteter. Dessutom har lika många föräldrar det senaste året övervägt att dra ner på kostnader kopplade till barnens idrottsaktiviteter på grund av hushållets ekonomi. 

(Annonslänk)

Ingen vet förstås exakt hur barns rörelse och idrottsutövning kommer påverkas i realiteten. Några barn kanske slutar på en dyr och materialkrävande idrott och börjar med en billigare aktivitet i stället. Men det är osäkert och faktum kvarstår: om det ekonomiska läget över huvud taget får barn att idrotta och röra på sig mindre – som Sifo-undersökningen indikerar – är det mycket alarmerande.

Därför är frågan: Hur tänker politikerna i Södertälje agera? 

Att ekonomin nu är satt i gungning och att föräldrar och vårdnadshavare därför får det tufft är inte något en enskild kommunpolitiker kan lastas för eller åtgärda på egen hand. Men det finns mycket de kan göra, inte minst när det gäller de aktiva Skol-IF (skolidrottsföreningar) som finns i Södertälje. De behöver få det stöd och de medel som behövs för att verka lokalt. Det är av yttersta vikt att ett bra samarbete och en etablerad dialog nu säkerställs med berörda kommunala förvaltningar och de kommunpolitiker som styr i respektive nämnd. 

Det är viktigt att komma ihåg att idrott och rörelse inte behöver kosta skjortan. Skolidrottsförbundets föreningar – som erbjuder nästan gratis idrott i hela landet – är bara ett av många exempel på billig eller gratis rörelse för barn och unga.

Dessutom minskar Skolidrottsförbundet, genom Skol-IF, ungas stillasittande och utanförskap genom att vara där barn redan är. Föräldrar behöver med andra ord inte köra långt för att hämta och lämna sina barn vid aktiviteter som ibland ligger långt från skolan. 

Görs ingenting finns en risk att utvecklingen eskalerar den redan ojämlika barnidrotten.  

Vad som behövs nu är en mobilisering från den lokala politiken, över partigränserna. Alla vet hur viktig rörelse och idrott är för barn och deras framtida hälsa. Låt nu inte det tuffa ekonomiska läget få oss att glömma det. 

Jonas Leth, Generalsekreterare Skolidrottsförbundet

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 maj 2023 14:44
Senast uppdaterad: 17 maj 2023 14:44

DEBATT: Dialog behövs om Södertäljes framtid – ”Lämna rasismen på historiens bakgård”

Södertälje kommun

Södertälje kommunhus
Arkivbild

”Initiativet för tryggare Södertälje” arrangerade ett historiskt möte där runt 100 personer deltog i en dialog om bilden av Södertälje. I fokus var den stigmatisering som i politiska samtal förenar två skilda fenomen: den grova kriminalitetens spridning, och assyrier/syrianers förehavanden.

I lokalmedia pågår en debatt om kriminaliteten som gemensamt bekymmer, och assyrier/syrianers frustration att bli utpekade som kollektivt skyldiga. Mötet var historiskt för att den förenade många olika föreningar som nu har anledning att tillsammans fundera på hur bilden om Södertälje kan förändras.

Som forskare i offentlig förvaltning inledde jag dialogen.

Att beskriva den syrisk/ortodoxa gruppens gemenskap, nätverk, släktskap och aktiviteter som ett ”parallellsamhälle” och grogrund för kriminalitet utgår från en rasistisk föreställningsvärld. Så här fungerar rasifieringen: den särskiljer först den assyrisk/syrianska och andra invandrargrupper som fundamentalt annorlunda det som föreställs vara ”svenskt”. Sedan underordnas invandrarna som sämre fungerande och direkt skadliga för svenskheten som i sin tur antas vara problemfri. Historiskt grundas rasism i detta skapande av skillnader och hierarkier. Det börjar som skämt och myter och kan sluta i ren katastrof om ingen hindrar processen.

En etnisk grupp med erfarenhet av folkmord genomgår rasifiering igen. Har vi inget lärt från historien? Kommunens ledning säger att de inte stigmatiserar någon. För en utomstående är det svårt att hålla med. En tidigare verksam poliskommissarie kallar staden för ett ”Chicago under Al Capones tid”. Södertäljebor skäms för att berätta var de kommer ifrån på skolan eller när de söker arbete. Boel Godner själv instämmer i påståenden att ”kriminella klaner försöker infiltrera det politiska livet och styra kommuner”. Ett makalöst påstående.

”Även journalister medverkar i rasifieringen.”

Bedrägerier, skenskilsmässor, fusk med välfärdsstöd och bygglov uppfattas bero på gruppens beteenden, och inte enskildas handlingar. Även journalister medverkar i rasifieringen. Torbjörn Granström är mån om att i ”Kriget om Södertälje” nämna hur mycket kriminaliteten kostar staten i polis- och rättegångsinsatser. Samtidigt sätts inte lokala händelser i ett globalt sammanhang: hur funkar drogmarknaden och de (inter)nationella kriminella nätverken?

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, kritiseras för sina uttalanden.
Foto: Shamash Oyal

Droghandeln är också ett svenskt problem. Minst två parter ingår i transaktionerna. ”Svenskheten” osynliggörs genom att dölja konsumentens roll – oftast en välbemedlad vit svensk. De ungdomar som med våld slår sig fram i marknaden är också svenskar. De har växt upp i staden, gått på skolorna och varit en del av samhällsväven. Granström beskriver hur kommunen formar informella arbetsgrupper som sorterar bort anbud från fastighetsföretag med misstänkta kopplingar till kriminella (alltså de som ägs av assyrier/syrianer). Han beskriver också hur banker fryser hundratals företagares bankkonton bara på grund av liknande misstankar. Men inga analyser finns om strukturell diskriminering. Det ”krig” som pågår om Södertälje framstår i boken som ett slag mellan goda ”svenskar” och kriminella ”invandrare”.

Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra.”

Invandrargrupper har inget ”eget” parallellsamhälle. Assyrier/syrianerna är svenskar och deras liv i Södertälje är integrerat i svenska normer och rättsprinciper och framstår dessutom som en unik framgångssaga. Se vad gruppen åstadkommit i idrott, föreningsliv, professionella prestationer, kultur- och litteratur, och inte minst företagande. Detta är Sverige.

Det är viktigt att diskutera kriminalitetens strukturer och det brottsförebyggande arbetet. Brottsbalken uppstod dock i Sverige långt innan invandrare kom hit. Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra. Just nu handlar konflikten om orsakerna och strategierna där Initiativet klargjort att man vill bistå kommunen. Har kommunen råd att tacka nej? Lämna rasismen på historiens bakgård och se nyktert på utmaningarna. Tillsammans är ni starkare i kampen för en möjligheternas stad.

Nazem Tahvilzadeh,
docent i Statsvetenskap och lektor vid Södertörns högskola

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 12:01
Senast uppdaterad: 29 april 2024 16:34

INSÄNDARE: Det behövs en annan bild av Södertälje

kommun

Pär Abrahamsson: -”Min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg”. Foto: Chris Tribelhorn

Ett flertal opinionsskribenter har den senaste tiden uttryckt sin frustration över kommunledningens bristande tilltro till den egna platsen och den egna befolkningen. Kyrkor, föreningsliv och politiska företrädare för fram sitt missnöje. Tonläget och budskapet är inte något normalt klagande, det finns uppenbarligen en stor uppdämd frustration som riktar sig mot kommunens absoluta toppskikts generaliserande negativitet.

Jag är beredd att hålla med. Man kan inte driva en kommun genom att klaga och ha som mål att inte vara ett antal saker. Man behöver i stället berätta vad man vill göra och vilka man vill vara och man behöver göra det med ett ganska stort mått entusiasm. Södertäljes identitet måste få bygga på något annat än att man inte vill uppfattas som en kommun med utbredd kriminalitet. Det finns så oerhört många andra värden att lyfta fram, vårda, utveckla och vara stolta över.

Vad alla vi som bor, vistas i eller verkar i Södertälje kommun väljer att prata om spelar roll. Allt för få pratar om att Södertälje kommun har en av landets lägsta nivåer för antalet sjukpenningdagar per capita, att man har en av landets mest koldioxidfria fordonsflottor eller att man är bland de absolut bästa på att leda ungdomar till jobb eller eftergymnasiala studier. Bara för att ta några exempel. En annan siffra som förvånar de flesta är att i Södertälje kommun har en högre andel av befolkningen en eftergymnasial utbildning än i grannkommunerna Trosa och Nykvarn.

”Min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg”

Det finns också gott om andra kommuner som är likvärdiga eller har sämre klimat kring otrygghet och kriminalitet men där såväl egna invånare som utomstående tror att de är bättre än Södertälje.

Så min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg, fundera på hur ni uttrycker er, välj att berätta om allt bra, fokusera på att jaga bort den verkliga kriminaliteten i stället för att prata på ett sätt som uppenbart uppfattas som allt för generellt och utpekande.

Men även vi andra behöver välja vad vi berättar om Södertälje. Välj att berätta om sådant som skapar glädje och framtidstro istället för att sprida de negativa bilder som kommunens ledning oftast lyfter fram.

Pär Abrahamsson

Läs även: – DEBATT: ”Rasismen i samhället har blivit alltmer normaliserad”

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 11:45
Senast uppdaterad: 29 april 2024 16:35

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors