Företag i fokus:

Södertälje kommun i botten efter Skolverkets nya mätning

skola elever lärare pexels

Foto: Arthur Krijgsman, Pexels.

Enligt statistik från Skolverket är 80 procent av barngrupperna i förskolan, för ett- till treåringar, större än vad de får vara i Södertälje.

I Värmdö ligger statisten på endast 12 procent. Nu kräver lärarfacken att regeringen tar efter den norska modellen och lagstiftar maxtak om barngruppernas storlek.

– Om Norge kan införa en lagstiftning, kan Sverige ta efter, säger Johanna Jaara Åstrand, tillträdande ordförande för Sveriges Lärare, i ett pressmeddelande.

I Södertälje är hela åtta av tio barngrupper större än rekommenderat. Enligt Skolverkets riktlinjer ska barngrupper i förskolan, för ett- till treåringar, inte vara större än 12 barn.

– Det är tydligt att Skolverkets rekommendationer inte har nått hela vägen. Vi kräver därför en lagstiftning för att komma tillrätta med förskolornas stora barngrupper. Det är faktiskt obegripligt att politikerna inte redan har tagit denna situation på allvar, säger Åstrand.

I Södertälje är statistiken betydligt högre än rikssnittet på 48 procent. Här är hela 80 procent av alla åldersindelade barngrupper för stora enligt mätningen. Av 290 kommuner placeras Södertälje på plats 285, bara fem kommuner är sämre.

Åtta av tio barngrupper är större än rekommenderat i Södertälje kommun. Arkivbild.

2019 gjorde Lärarförbundet en jämförbar kartläggning och den gången var 73 procent av barngrupperna större än rekommenderat i Södertälje kommun. Tre år senare har läget försämrats ytterligare och ökat till 80 procent.

Enligt Skolverket, som kräver lagändring, bidrar stora barngrupper till ökad stress bland både barn och personal och försämrar möjligheterna till en god pedagogisk undervisning.

Nu kräver de att regeringen ser över situation och inför lagstiftning, med minimibemanning och ett maxtak för barngruppernas storlek, för att uppfylla Skolverkets riktlinjer.

– Det räcker inte att minska barngruppernas storlek, det måste matchas med fler förskollärare. Det är en fråga om såväl likvärdighet, kvalitet som trygghet för alla barn, säger Johanna Jaara Åstrand. 

Tabeller och fakta

Södertälje kommunStockholms länHela landet
Antal barn per barngrupp (medel)171515
Småbarnsgrupper med fler än 12 barn76 procent
(113 av 149)
56 procent
(1 976 av 3 528)
49 procent
(7 062 av 14 412)
Storbarnsgrupper med fler än 15 barn90 procent
(58 av 65)
54 procent
(674 av 1 248)
47 procent
(2 562 av 5 452)
Andel av personal med förskollärarexamen32 procent30 procent40 procent
Andel personal helt utan utbildning för arbete med barn39 procent41 procent31 procent
Personaltäthet, antal barn per heltidstjänst555
Personaltäthet, antal barn per heltidstjänster med förskollärarexamen171813

Källa: Skolverket, statistik från år 2021.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 november 2022 04:00
Senast uppdaterad: 1 november 2022 19:20

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Nu börjar lagen om visitationszoner gälla

Polis-2

Pressbild

Från och med idag träder lagen om säkerhetszoner i kraft, vilket ger polisen rätt att upprätta visitationszoner i områden med hög risk för gängkonflikter.

Den nya lagen, kallad ”lagen om säkerhetszoner”, träder i kraft idag och möjliggör för polisen att inrätta visitationszoner i områden med hög risk för gängrelaterade konflikter. Zonerna, som primärt avser att förhindra våld så som skjutningar och sprängningar.

– Det handlar alltså både om påtaglig risk och synnerlig vikt. Det är starka juridiska termer, och med andra ord inget som kommer att fattas lättvindigt och ske överallt, säger Kristian Malzoff, kommissarie vid utvecklingsenheten på nationella operativa avdelningen(NOA), till TT.

(Annonslänk)

Visitationszonerna får vara aktiva i upp till två veckor men kan förlängas vid behov. Under denna period har polisen befogenhet att genomföra kroppsvisitationer på både vuxna och barn, samt att genomsöka fordon, utan krav på föreliggande brottsmisstanke.

En kroppsvisitation utförs genom en yttre kroppskontroll och granskning av föremål i fickor, liknande den säkerhetskontroll som genomförs på flygplatser. Regeln är att män endast visitas av manliga poliser, medan kvinnliga poliser hanterar visitation av kvinnor, även om undantag kan förekomma vid specifika situationer.

Trots de utökade befogenheterna kommer inte alla att visiteras.

– Vi får inte rutinmässigt visitera vem som helst eller slumpmässigt välja ut. Det ska vara omständigheter på plats som gör att polisen fattar beslutet, säger Malzoff till TT.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 16:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 14:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors