Företag i fokus:

Annons

Ny teknologi som lyckats förändra hela industrier, marknader och branscher

Telgenytt_omslag

Genom historien har människans uppfinnesrikedom varit viktig för samhällets utveckling. Det spelar ingen roll om vi vrider tillbaka tiden 100, 100 eller

10 år. Det har alltid varit ny teknologi, nya uppfinningar och nya lösningar på problem som gäckat människan som varit det som kunnat öppna nya dörrar. På samma sätt har ny teknologi kunnat förändra hela industrier, marknader och branscher.

Sedan industrialismens genomslag har människan varit kraftigt beroende av nya teknologier för att effektivisera produktion, öka välståndet för människor och utveckla samhället i stort. Det i sig har öppnat för en situation där ny teknologi på väldigt kort tid kan agera banbrytande och förändra hela industrier i grunden.

Genom åren finns det många exempel på precis det här och många uppfinnesrika människor har på ett lukrativt sätt kunnat utnyttja detta till sin fördel. Men det har också fått positiva konsekvenser på saker som levnadsstandard i stora delar av världen.

Låt oss peka på ett par exempel där ny teknologi har öppnat dörrar som man tidigare inte trodde var möjliga – och egentligen ritat om hela samhällskartan i grunden.

Löpandebandprincipen

Ett av de produktionssätt som blivit allra viktigast i ett historiskt perspektiv är den så kallade löpandebandprincipen. Detta är starkt förknippat med bilföretaget Ford i USA, som använde det inom sin verkstadsindustri för att massproducera bilar för första gången.

I dagens moderna industri, både när det gäller tillverkning av bilar och många andra saker, har inspiration från den löpandebandsprincip som användes på Ford Motor Company varit central. Numera är det närmast standard att använda sig av den teknologi som givetvis har moderniserats genom åren, men som tog avstamp i början av 1900-talet.

För den historiskt intresserade bör det förtydligas att löpandebandprincipen har anor från 1800-talet, då den bland annat användes på slakterier.

TV lanseras på 1950-talet

Den svenska historiebeskrivningen brukar tillskriva Fotbolls-VM 1958 det stora genombrottet för tv-apparaten hos den vanlige svensken. Men redan innan det hade Storbritannien sänt de första reguljära tv-sändningarna år 1936.

Den moderna tv-industrin ser helt annorlunda ut, med digitala innovationer som streaming och annan digital-tv, men hela branschen tog sitt avstamp i 1930-talets Storbritannien och fick sitt genombrott runt 1950-talet i Sverige och andra delar av västvärlden.

Digitala legitimationer (BankID) har förändrat spelmarknaden

Mobilt bankID och andra digitala legitimationer har varit viktiga steg för att modernisera det digitala samhället. Dessa används nu inom en rad områden, inte minst när människor ska hantera sina myndighetsärenden eller logga in hos sin bank.

Men ett annat område som har gynnats av e-legitimationernas intåg hos den svenska befolkningen är spelmarknaden. Nu går det exempelvis att spela på nya casinon med bankid, och spelbolag med svensk licens utan att registrera sina kontaktuppgifter. Det enda som krävs är ett personnummer och ett mobilt bankID för att registrera sig, logga in och föra över pengar.

Det har naturligtvis också gynnat spelmarknaden i stort, som nu har vuxit kraftigt sedan digitaliseringen av densamma skedde. Mobilt bankID och andra e-legitimationer har varit ytterligare ett naturligt steg för att utveckla denna bransch i ännu snabbare takt. 

Text:

INNEHÅLL FRÅN TREDJEPARTS

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 oktober 2022 03:30
Senast uppdaterad: 28 oktober 2022 13:16

Dyr elanvändning väntar Nykvarn och Södertäljebor

artur-zudin-jmXR3DPlt1U-unsplash.jpg_1800

Foto: Artur Zudin, Unsplash.

Elpriset i elområde 3, som Nykvarn och Södertälje kommun tillhör, stiger i morgon till 3,90 kronor per kWh. Det är det högst dagspriset sedan den 7 september.

Dygnspriset på el är i morgon, den 29 november, 3,90 kronor enligt den nordiska elbörsen Nordpool. Inte sedan den 7 september har dygnspriset varit lika högt. Jämfört med i dag stiger elpriset med hela 1,85 kronor kWh.

Hushåll och företag i kommunerna med timdebiterade avtal betalar som mest 5,45 kronor per kWh mellan klockan 17 och 18 då timpriset är som högst.

Räknar man in energiskatt och moms landar priset på 7,27 kronor per kWh under den dyraste timmen. Det innebär att en timmes dammsugning, när elpriset är som högst, kostar omkring 15 kronor för den som har ett elavtal med timpris. Under den billigaste timmen mellan klockan ett och två skulle motsvarande dammsugning kosta cirka 6 kronor.

Elpriserna har stigit kraftigt under det senaste året. År 2020 låg snittpriset vid den här tiden på året på 0,22 kronor per kWh och nådde aldrig högre än 2,05 kronor någon enskild timme.

De senaste 30 dagarna har snittet legat på 1,21 kronor per kWh, alltså ungefär sex gånger så högt som 2020. Förra året var motsvarande siffra 0,79 kronor per kWh.

Även om priserna är höga i morgon, så betalar hushåll och företag i södra Sverige ännu mer. Där ligger priset på 3,90 kronor i snitt med 5,45 kronor som max.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 november 2022 19:45
Senast uppdaterad: 28 november 2022 20:02

MINGELBILDER v.47 – Se vilka som var ute i helgen

DSC_0038

Se även: – Mingelbilder v.46

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 november 2022 16:37
Senast uppdaterad: 28 november 2022 16:48

Annons

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors

(Detta är ett betalt annonssamarbete)