Företag i fokus:

DEBATT: Boel Godner svartmålar hela Södertälje

Boel G

Foto: Shamash Oyal.

Boel Godner (S) skrev en debattartikel i DN den 8 oktober.

Först blev jag ledsen när jag läste debattartikeln sedan blev jag arg för att hon svartmålar hela Södertälje.

Godner skriver att det förekommit upplopp i olika stadsdelar, i plural, och stenkastning mot polis. Jag vill gärna få svar av Godner vilka upplopp och i vilka stadsdelar hon menar. När har Södertäljepolisen blivit utsatta för stenkastning. Ta gärna med årtal så att det blir tydligt.

Godner skriver också att arbete mot hederskultur är en av de förebyggande insatserna i kommunen. Detta för att tydliggöra att det handlar om människor med en annan bakgrund än henne själv, för att på så sätt säkerställa att läsaren förstår att det handlar om utomnordiska individer. Jag har i vart fall inte sett tendenser till hederskultur i vår stad, Godner överdriver.

Godner har en förmåga att överdramatisera allt som händer i Södertälje och helst ska det göras i riksmedia för att visa att hennes stad är Sveriges Chicago på 1920-talet. Och självklart vill hon få lite mer pengar till sin skattkista.

”Detta visar på den Godnerska okunskapen. Skyddsvästar är obligatoriskt”

Hon skriver vidare att det var kaos i Södertälje för 10-15 år sedan och att vakter med skyddsvästar stod utanför krogarna. Detta visar på den Godnerska okunskapen. Skyddsvästar är obligatoriskt och en del av ordningsvakternas utrustning och detta gäller inte bara i Södertälje, utan i hela Sverige. Varför Godner väljer att lyfta upp incidenter minst ett decennium tillbaka i tiden är ett mysterium.

Godner vill ge en bild av pågående kaos och laglöshet i alla led i vår stad. Och att alla är inblandade, därav förvränger hon sanningen. Det finns undertoner av rasism i den Godnerska debattartikeln. Hon förtalar halva befolkningen i vårt Södertälje, Godner har skapat en Vi och Ni mentalitet i vår stad.

Skribenten anser att kommunstyrelsens ordförande svärtar ned Södertälje medvetet.

Godner skriver vidare att hon vill återgå till att den kommunala förköpsrätten för alla fastigheter ska gälla. Det vill säga att alla som ska köpa sig ett hus ska bli godkända av Godner själv. En maktfullkomlighet utan dess like. Medborgarnas fri- och rättigheter ska begränsas ännu mer och mer makt ska åtnjutas av borgmästaren Godner.

Godner vill även ha tillbaka allmän värnplikt, skriver hon, för att det är den bästa integrationsinsatsen. Här visar hon återigen med tydlighet att det handlar om folk med annan bakgrund då hon pratar om integration. Folkets fria vilja ska än en gång begränsas, de ska inte få välja utan det ska vara obligatoriskt. Godners bästa integrationsförslag låter som ett förslag som skulle kunna vara skrivet av Vladimir Putin eller Kim Jong-un.

”Initiativet Tryggare Södertälje företräder närmare 50 000 församlingsmedlemmar”

Initiativet Tryggare Södertälje har bemött Godners artikel, bla. annat i Telgenytt. Debattörerna menar att Godners artikel är direkt rasistisk. Två av de som skrivit under artikeln är uttalade socialdemokrater, Besim Aho och Sonya Aho. De andra är Birgitta Kaya och Polin Shahho. Alla fyra är ordföranden i kyrkor och föreningar. Tillsammans representerar debattörerna en majoritet av den Assyriska/Syrianska populationen i Södertälje. Initiativet Tryggare Södertälje företräder närmare 50 000 församlingsmedlemmar.

(Annonslänk)

Godner läxar upp ledarna för Initiativet Tryggare Södertälje i en replik i Telgenytt, där hon skriver att deras grova övertramp skrivits i affekt. Godner kan inte förstå att hon får kritik från egna led och av goda människor i samhället. Godner kan inte heller förstå att av de 50 000 församlingsmedlemmarna så är det inte ens en promille som är kriminella. Godner verkar inte heller förstå att hon svartmålar och stämplar en hel folkgrupp i sin debattartikel. Godner verkar inte ha insikt i att hon sårar vanliga hederliga medborgare med sina utpekanden. Och att svartmålning av staden träffar alla som bor i Södertälje. Godner verkar inte heller förstå att hennes artikel är direkt rasistisk och träffar helt fel.

Den Godnerska organiserade diskrimineringen av Södertälje och folkgruppen fortsätter oavbrutet.

”Det är Godner själv som gör det grova övertrampet”

Det är Godner själv som gör det grova övertrampet genom att svärta ned vår stad medvetet. Hon tar upp gammalt skit som hände för 15 år sedan och sammanfattar det i en debattartikel i DN och får det att låta som att vår stad är genomrutten och att alla, läs nysvenskar, som bor i staden är kriminella. Det märks att valåret är över, Godner har tagit av sig silkesvantarna och svingar hejvilt mot folket och staden som avlönar henne och hennes lakejer.

En normalfuntad borgmästare lyfter upp det som är bra i sin stad och berättar i positiva ordalag om sin hemkommun. Men nej inte Godner, hon vet att man då inte får plats i riksmedia och inte heller några pengar från regeringen.

Avslutningsvis, vill jag uppmana socialdemokratiska ledamöter i kommunfullmäktige att gå över till Södertälje Alliansen. Gör Godner en tjänst och hjälp henne ned från den höga tronen hon sitter på, och vägrar släppa.

Kommunanställd

Läs även: – Direkt rasistiskt utpekande av Boel Godner(S)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 22 oktober 2022 16:41
Senast uppdaterad: 22 oktober 2022 23:26

Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt. Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 27 mars 2024 23:11

Kommunen stryper Assyriska FF – ”Vad hände med vår dialog?”

DSC_0005-3

Assyriskas ordförande Moussa Esa.
Foto: Shamash Oyal

Assyriska FF, som i år fyller 50 år, står inför en svår ekonomisk situation. Nu riktar klubben skarp kritik mot kommunen som drar åt snaran för den anrika klubben. – Boel Godner känner till hela situationen, säger Assyriskas ordförande Moussa Esa som menar att kommunstyrelsen ordförande bär på det större ansvaret Assyriska försätts i.

På torsdagsmorgonen träffade pressen en tydligt nedstämd ordförande i Assyriska Fotbollsklubbens kansli i Södertäljes fotbollsarena. Det blev snabbt uppenbart att klubben befinner sig i en allvarlig ekonomisk kris, förvärrad av en kommun som anses vara mindre än samarbetsvillig.

– Min fråga till kommunen är: Vad hände med vår dialog? Säg inte att vi har visat ovilja och inte velat närma oss en lösning. Det finns ett utkast som motsäger det. Boel Godner känner till hela situationen, säger Assyriskas ordförande Moussa Esa.

Kommunen har givit klubben två alternativ: betala skulderna eller riskera att de skickas till inkasso. Assyriska FF måste reglera sin skuld på mer än 1,6 miljoner kronor senast den sista juni, annars tar Intrum över skulden. Om det sker, står klubben inför ökade räntor, indrivningsprocesser och en potentiell risk för att ärendet eskalerar till Kronofogden. Med säsongstart nu på söndag har klubben precis lyckats balansera säsongens budget, men kommunens krav tidgare denna månad levererades oväntat och skapade ytterligare ekonomisk press.

Moussa Esa, Assyriska FF:s ordförande, uttryckte sin frustration över kommunens agerande. Trots långvariga försök att nå en överenskommelse om avbetalningsplaner för skulder relaterade till användandet av fotbollsarenan, upplever klubben att kommunen förhalat och undviktigt dialog. En skuld på över 1,6 miljoner kronor krävs nu att betalas till den sista juni – en deadline som, om den inte möts, kommer att resultera i att skulden går till inkasso.

Flera möten har ägt rum mellan klubbens ledning och kommunens tjänstemän, däribland ett möte där Södertäljes kommunalråd, Boel Godner, var närvarande.

– Det ligger i vårt intresse att vi hittar en lösning. Jag satt med Boel Godner i april förra året, den gången var Alexander Rosenberg och Lars Greger inte med, där hon gav mig och tjänstemännen i uppdrag att komma fram till en avbetalningsplan, så Boel känner till hela situationen, säger Assyriskas ordförande.

Moussa Esa, Assyriskas ordförande
Foto: Shamash Oyal

Men trots löften om att arbeta fram en avbetalningsplan har kommunen avfärdat detta och istället ställt Assyriska inför ett ultimatum som riskerar dess existens.

Esa anser att kommunens hårda hållning inte bara är en ekonomisk fråga utan även en fråga om identitet och tillhörighet, i en stad där fotbollen ofta domineras av föreningar med invandrarbakgrund. Han pekar på en oroväckande underton i kommunens behandling av Assyriska, där han anser att det finns en underliggande diskriminering.

– Kommunen vill ha bort Assyriska, det är den uppfattningen många av våra medlemmar känner. Stämningen är inte bra i Södertälje. Det är en dålig stämning. Det finns utpekanden, det finns generaliseringar, och vår folkgrupp är utsatt. Jag hoppas att det inte är så, men det blir uppfattningen, och så tolkar även våra medlemmar det, säger han.

Men att kommunen vill ha bort klubben avvisas av kommunstyrelsens ordförande.

– Det är ingen som vill ha bort klubben. Den politiska ledningen i kommunen förstår att det då och då är svårt att betala. Det behöver finnas rättvisa mellan föreningarna. Södertälje är en stor fin idrottsstad med många stora föreningar och det är rimligt att de behandlas någorlunda lika och har ordning och reda i ekonomin, säger Boel Godner till Telgenytt.

Kommunstyrlsens ordförande, Boel Godner(S)
Foto: Lucas T

Betala eller gå under

Assyriskas ordförande visar pressen avbetalningsplanen som skickats från kommunens ekonomidirektör, Erika Svensson. Däremot berättar han att politikerna inte är intresserade av att hitta en lösning. Istället står klubben inför en osäker framtid, med en deadline som närmar sig och kommunens ovillighet att ompröva sin ståndpunkt. Känslan Assyriska får är att kommunen vill att klubben ska betala eller gå under.

– Det enda tjänstemännen sa var att politikerna har sagt att den här avbetalningsplanen inte är aktuell och att de vill ha skulden betald senast den 30 juni, säger Moussa Esa.

– Behandlingen av Assyriska är under all kritik. Jag tycker inte att man sviker i förhandling, och om man nu gör det, så bör man ge en förklaring. Assyriska har visat god vilja att betala och vill betala. Det minsta politikerna kan ge oss är en förklaring. Kommunen kommer till mig och säger att ”det handlar om skattebetalarnas pengar och att vi har ansvar för dem”, men samtidigt hyr de tomma lokaler på Gjuteriet som de betalar 400 000 kronor för varje månad sedan 2022, säger han.

Trots tidigare utmaningar i kommunikationen mellan klubben och kommunen framhåller ordföranden att man är öppen för dialog och samarbete för att nå en lösning.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 mars 2024 20:41
Senast uppdaterad: 28 mars 2024 22:56

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors