Företag i fokus:

Telge Inköp misstänkts för fusk i upphandlingar

4C79ECFF-61DD-4B29-9B0C-262EFA35A8B5

Foto: Alexander Isa / PxHere

”- Telge inköp måste granskas.”, så inleds samtalet mellan Telgenytt och den kommunanställde som önskar att vara anonym.

En upphandling värd flera hundra miljoner kronor misstänks ha styrts till att gynna ett utvalt bolag.

När en offentligt sektor, som exemplevis i det här fallet Södertälje kommun, ska upphandla köp av varor, tjänster, byggentreprenader eller exemplevis försäljning av fastigheter omfattas de av LOU, Lag om offentlig upphandling.

Telge Inköp hanterar samtliga upphandlingar för kommunkoncernen i Södertälje, Nykvarn och Salem. Och varje år upphandlar bolaget till ett värde av cirka 3 miljarder kronor, enligt bolaget själva.

Moderaten Lukas Kerimo lyfte tidigare ett varningsfinger genom att kritisera Södertälje kommun och Tekniska nämnden, som leds av Centerpartisten Tage Gripenstam, om missförhållanden. Han framförde sin oro om den dåliga insynen och avtalen utanför LOU i en debattartikel till Telgenytt.

Men Kerimos oro ignorerades och möttes av total tystnad.

Varningsklockorna ringer i det tysta och nu larmar en kommunanställd om missförhållanden i det kommunägda bolaget Telge Inköp. Enligt uppgifter till Telgenytt gynnar Telge Inköp några få aktörer i styrda upphandlingar, helt bakom kulisserna.

Enligt Joakim Granberg på Realistpartiet kommer det här inte som en nyhet.


Joakim Granberg, Realistpartiet.

– Vi har krävt granskning av Telge Inköp sedan februari 2018, säger Joakim Granberg, Realistpartiet, till Telgenytt.

Enligt uppgiftslämnaren fuskas det inom flera upphandlingar som Telge Inköp rör vid, men en specifik upphandling sticker ut. Nämligen upphandlingen av ”IT- Outsourcing” för Södertälje kommun och Telge AB gemensamt som avslutads i mars 2022.

”IT-Outsourcing” innebär i princip att en leverantör tar hand om kommunens IT istället för att göra det internt. En affär och upphandling som är värd flera hundra miljoner kronor.

Lukas Kerimo (M), Ersättare tekniska nämnden i Södertälje kommun.

En upphandling som det japanska IT-bolaget Fujitsu vann, men enligt Telgenytts källa var upphandlingen uppgjord och styrd till Fujitsu fördel.

Den upphandlingen har nu överklagats till domstol av Fujitsus konkurrent, Tieto Sweden AB, som anklagar kommunkoncernen för att ha agerat olagligt.

– Någon eller några har stor ekonomisk vinning av att just en på förhand utvald leverantör skall få uppdraget. Man ändrar och anpassar upphandlingen vartefter så den skall passa endast ett företag. Det är så uppenbart att vem som helst som läser överklagan kan se det, säger den kommunanställde till Telgenytt.

Telgenytt har tagit del av överklagan där det framgår att börsnoterade bolaget Tieto Sweden AB (Tietoevry) anser att de orättfärdigt blivit lurade på affären. Vidare anser Tieto att bolaget lidit skada i omfattningen av cirka 300 miljoner kronor.

Grunden till överklagan är att kommunkoncernen anklagas för att ha accepterat Fujitsu ofullständiga anbud. Fujitsu har fått ändra sin lösning efter den 18 mars 2022, som var sista dag för inlämnande av anbuden till Telge Inköp.

Kommunalägda bolaget Telge Inköp anklagas för att ha agerat olagligt. Foto: Alex Ataseven.

Kommunkoncernen har i strid mot LOU använt det förhandlade förfarandet för att komplettera anbuden, inte bara justera dessa.”, skriver Tieto i överklagan till Förvaltningsrätten.

Enligt avtalet var det obligatoriskt att lämna in ett komplett anbud som uppfyller samtliga krav. Tieto var den 18 mars det enda bolaget som uppfyllde alla krav och därav anser bolaget att de borde tilldelats kontraktet.

– Telge inköp måste granskas. Någon eller några tjänar grova pengar på skattebetalarnas bekostnad, det är uppenbart, säger uppgiftslämnaren till Telgenytt.

Telgenytt har sökt Telge Inköp för kommentar.

Läs: Dålig insyn och avtal utanför LOU – Den miljö vi bygger upp skapar utrymme för korruption

Läs även: Södertäljepolitiker använder skarp retorik och undviker frågor

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 15 augusti 2022 14:48
Senast uppdaterad: 15 november 2022 21:45

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 10:47

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors