Företag i fokus:

Insändare: Svenskheten har ingen hudfärg

2022_06_BC1F1E99-8F7E-4686-AFF6-4A21BC83405D

I Södertälje och i hela Stockholms län pågår idag medborgarskapsceremonier där nya medborgare välkomnas i vår gemenskap.

Liberalerna älskar Sverige och är stolta över att fler vill bli en del av vår gemenskap. Nya svenskar behöver dock mer än ceremoni med jordgubbstårta – de behöver en ärlig chans att bli en del av Sverige.

Liberalerna ställer varken upp på vänsterns eller högernationalisternas syn på svenskhet. De rödgröna vill att Sverige ska vara en kravlös gemenskap. De har länge sett mellan fingrarna på kriminella gängs, islamisternas och radikaliserade klaners maktanspråk. Tvärtom har de till och med har gött dessa separatister med bidrag. 

Samtidigt har högernationationalistiska krafter fått som de vill. Barn som växer upp i utsatta områden känner sig inte som svenskar.

”Lögner om att Sverige hatar muslimer har fått fäste i utsatta områden”

Högernationalisternas islamofobi och besatthet vid etnicitet gör att islamistiska lögner om att Sverige hatar muslimer har fått fäste i utsatta områden. Det är därför etnisk nationalism är en exkluderande återvändsgränd.

Svenskheten sitter inte i hur man ser ut eller vilken Gud man tillber. 

Liberalernas syn på svenskhet bygger på en värdegemenskap om allas lika värde, svenska språket, jämställdhet , yttrandefrihet och att man genom hårt arbete bygger en bättre framtid både för sig själv och landet.

Ett gemensamt samhälle som kombinerar krav med att vi tar hand om varandra. Det ska gälla även i utsatta områden. För det behövs en ny regering som tar tag i integrationen.

”Sverige ska ha några utsatta områden där separatisternas lagar gäller”

Liberalerna har en plan. Förortslyftet, att Sverige inte ska ha några utsatta områden där separatisternas lagar gäller. Vi vill satsa på fler poliser där de kriminella är som starkast, att alla lär sig svenska och att fler kan försörja sig själva. 

Det räcker inte att välkomna människor till Sverige med pass och jordgubbstårta men sen hålla dem utanför vår gemenskap. Inget barn föds till stenkastare, gängkriminell eller radikal islamist.

Alla barn och unga ska växa upp och känna att de tillhör Sverige. Vi ska välkomna alla människor att känna stolthet över vårt gemensamma samhälle. 

Robert Hanna, integrationpolitiskt talesperson (L) 

Metin Hawsho, gruppledare och riksdagskandidat (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 juni 2022 00:00
Senast uppdaterad: 6 juni 2022 00:00

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 10:47

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors