^{Sonya Aho (Assyriska föreningen), forskaren Nazem Tahvilzadeh, Birgitta Kaya (S:t Afrems kyrka) och Besim Aho (S:t Jacobs kyrka).
Foto: Privat.}

Initiativet Tryggare Södertälje anordnade en föreläsning med statsvetenskapsdocenten Nazem Tahvilzadeh, där deltagare delade med sig av sina erfarenheter av stigmatisering, fördomar och rasism. – Gruppen kollektivt skuldbeläggs för många olika negativa handlingar, säger Tahvilzadeh till Telgenytt.

Initiativet Tryggare Södertälje, som representerar tiotusentals invånare, organiserade en välbesökt föreläsning med forskaren Nazem Tahvilzadeh som hölls på Suryoyocenter i Geneta. Något likande gränsöverskridande möten har inte funnits på över 40.

– Jag var både hedrad och imponerad av gästfriheten, mångfalden och den stora uppslutningen. Jag blev också mycket illa berörd av vittnesmål om hur våld, diskriminering och rasism upplevs av Södertäljebor som försöker leva helt vanliga liv. På det stora hela är mitt intryck att deltagarna uppfattar kommunföreträdares kollektiva skuldbeläggande som ett stort problem och att det finns en vilja till dialog och samverkan för att förändra bilden.

Hur skulle du beskriva de erfarenheter av stigmatisering som assyrier/syrianer i Södertälje har delat med dig?

– Jag har deltagit i liknande samtal i flera städer i landet och det slår mig att assyrier/syrianers erfarenheter speglar hur andra minoritetsgrupper eller förortinvånare upplever rasismen. Deltagarna berättade att omvärlden har en negativ bild av staden som belamrad med invandring och livsfarlig kriminalitet.
En ung kvinna sa att elever i en skola i Stockholm liknade Södertälje med en Brasiliansk ”favelas”, extremt fattiga kåkstäder. Stigmatiserande uttalanden om Södertälje som dålig plats skapar en ”en tung filt över våra sinnen”, sa en annan kvinna och menade att ”en trösklarnas stad” har uppstått som hindrar individers frihet. Man skäms för att säga att man är från Södertälje eller att man är assyrier/syrian sa flera personer. Man döljer det från sitt CV när man söker arbete och ser det som ett hinder att ”få vara med som alla andra”, säger Tahvilzadeh

Samtidigt upplever forskaren att att brottsligheten också är ett pågående trauma som många vill göra någonting åt.

– Man önskar att man hade kommunledningens förtroende att inkluderas i det brottsförebyggande arbetet, till exempel genom att få sitt föreningsliv erkänt som en resurs för ungdomars möjligheter. Osynliggörande av gruppens positiva strävanden är en frustration som jag tycker många uttryckte. Oavsett vad man försöker göra åt problemen i staden så utmålar kommunen gruppen som problemet. 

Vad anser du om kommunens påstådda roll i att bidra till en negativ bild av assyrier/syrianer?

– En man på mötet så att de senaste fem åren har kommunledningen fokuserat på frågor om kriminalitet i både lokal och riksmedia. Problemet är att socialdemokratin, med olika koalitioner över åren, problematiserat invandringen och segregationen i Södertälje som ett stort problem, och nu talar man uteslutande om kriminalitet.
Från kritik mot ebo-lagen, bristande stöd till nyanlända och integrationspolitik har kommunen börjat fokusera på medborgares fusk, bedrägerier, kriminalitet, korrupta tjänstepersoner med utländsk bakgrund, ”tystnadskultur”, ”parallellsamhällen” och ”kriminella klaner” osv.
Den stora mobiliseringen runt konferensen om ”Kommuner som brottsplats” och agendan för arbete mot organiserad brottslighet i strategin ”Pax” är tecken på detta, säger han och fortsätter.

^{Forskaren Nazem Tahvilzadeh på plats i Södertälje.
Foto: Privat}

– Detta reser frågan om vad Socialdemokratins nya roll är i staden? Ska partiet förebygga och åtgärda brottslighet och andra sociala problem genom robust arbetsmarknads-, välfärds-, kultur- och fritidspolitik?  Eller ska man bli förvandla kommunen till en polisiär underavdelning som låter andra aktörer bestämma hur man ska förstå samhällsproblem? Nuvarande koalition har slagit in på den senare banan vilket säkert gynnar makthavarna individuellt, men det är en usel strategi för ett enat Södertälje. Vilka är idéerna om möjligheternas Sverige? 

Nazem Tahvilzadeh menar att problemet inte ligger i de strategier som används för att bekämpa grov kriminalitet. Istället står kommunen inför en utmaning där handlingar utförda av enskilda individer ofta ses som representativa för hela grupper, vilket leder till orättvisa generaliseringar.

– Brottslighet rasifieras. Istället för att se till de sociala faktorerna bakom kriminalitet anklagar kommunen på både subtila och direkta sätt ett ”parallellsamhälle” vara orsaken. Med parallellsamhället menar man olika invandrargrupper och deras barn och skiljer dessa från ”goda svenskar”. Frågan är vilken nytta en socialdemokrati gör som inte längre pratar om klassamhället, om inkomstskillnader, om sociala rättigheter och lika möjligheter?

Många assyrier/syrianer berättade att de känner att de utsätts för rasism. Hur skulle du beskriva det och delar du den bilden?

– Rasismen uttrycker sig på två sätt. För det första att gruppen kollektivt skuldbeläggs för många olika negativa handlingar vilket gör att det mångkulturella Södertälje uppfattas vara negativt i sig. För det andra så osynliggörs det enorma bidrag som invandrargrupper, däribland assyrier/syrianer, gör och har gjort för Södertälje som stad. Utan invandringen hade Södertälje och Sverige stannat.

^{Fullt hus när Nazem Tahvilzadeh gästade Suryoyocenter i Geneta
Foto: privat.}

– Att assyrier/syrianer skulle leva i ett eget samhälle är en rasistisk föreställning. Det målar en bild av det mångkulturella svenska samhället som ett biljardbord med hårda bollar som studsar mot varandra utan viljan att interagera. I själva verket är det svenska samhället mångkulturellt välfungerande där minoritetsgruppers framgångar genom samspel med svenskheten: pliktkänslan att arbeta, robust föreningsliv, fackligt och partipolitiskt engagemang, universitetsstudier och beundransvärda karriärer i privat och offentlig sektor, författare och kulturpersonligheter, fotbollsproffs, entreprenörskap som bidrar till levande innerstäder, kultur och möten med mera.

Vilken inverkan tror du att stigmatiseringen och diskrimineringen kan ha för påverkan på folkgruppen på lång sikt? 

– Föreställningen att gruppen lever i ett ”parallellsamhälle” som fungerar som en plattform för kriminell organisering skuldbelägger invandrare och deras barn för sociala problem som skapas av det svenska samhället. Svensk integrationspolitik har historiskt syftat på ömsesidighet: invandraren blir svensk och svenskheten förändras med mångkulturalismen. Detta har hänt i vårt land där en tredjedel av befolkningen har utländskt påbrå. Vad som betonas av regeringar och kommuner nu är en assimilationspolitik som mer eller mindre sammankopplar personlig framgång med ambition att bli ”svensk”. En ung kvinna sa på mötet att hon känner sig som svensk/assyrier och många andra beskrev sig själva som stolta södertäljebor eller ”tälje-tokar”. 

– När politiska makthavare stigmatiserar en särskild etnicitet eller kulturell gemenskap för problematiskt ger detta klartecken för andra att göra likadant. Normerna om en ”dålig” minoritetsetnisk identitet och en ”god” svenskhet är inte bara fantasier utan skapar komplex i människors självbilder. Historiskt har assyrier/syrianer goda skäl att bekräfta sin etniska särart vilket många befarar kan försvinna i och med att ungdomar ser negativt på sin identitet. Forskning om mångspråkighet och -kultur visar att barn och ungdomar mår bäst av att bejaka sina olika identiteter, även de minoritetsetniska, genom hemspråk och kontinuerliga möten och gemenskaper. Många på mötet påtalade därför oro om barnens framtid och deras självbilder i takt med ökad rasism. Jag har samma oro för mina barn också, säger statsvetenskapsdocenten Nazem Tahvilzadeh.

Läs även: – Agerar mot upplevd diskriminering – bjuder in DO

^{(Annonslänk)}