Företag i fokus:

Maria Melkemichels lyckade drag – Lanserar bok efter hektiskt år

2022_03_274907484_306787711438269_5159712836756209501_n

Kirurgen Maria Melkemichel lanserar bok efter ett år fyllt av hårt plugg och arbete. Foto: Privat.

Maria Melkemichel arbetar som kirurg på Södertälje sjukhus och har dem senaste 4,5 åren genomfört en doktorandutbildning inom medicin på Karolinska institutet.

Idag är hon alltså dubbeldoktor. Arbetet under forskarutbildningen har resulterat i en avhandlingsbok som numera är offentlig och tillgänglig för alla att läsa i både bokform och online.  

Berätta om din bok och varför du skrev den?

– I denna bok har mina studier samlats för att offentliggöras i syfte att förbättra vården och kirurgiska behandlingen för framtida bråckpatienter. Boken är mitt avhandlingsarbete inom Nät vid Bråckkirurgi, säger Maria Melkemichel.

Varför skriver du om bråckoperationer?

– Idén till avhandlingsprojektet uppkom tidigt under min bana som kirurg under utbildning. Det var mitt tekniska intresse för nätmaterial vid rekonstruktiv bråckkirurgi som satte grunden för det.

Med en stor entusiasm, som kanske endast kirurger har inför samtalsämnet om operationer, berättar hon att åtgärdande av ljumskbråck är en den vanligaste operationen som svenska kirurger utför. 

– Operation för ljumskbråck är idag en av vår allra vanligaste operation inom allmänkirurgi och vi utför ca 16,000 stycken ljumskbråcksplastiker årligen i Sverige, förklarar hon.

Marias forskning kring den kirurgiska behandlingen av bråckoperationer kan komma att förändra tillvägagångsättet för hur små navelbråck kan opereras för att undvika återfall samt hur kirurger ser på nätvalet vid ljumskbråckskirurgi.  

Att Maria skulle bli dubbeldoktor var kanske inte självklart direkt. Med kärlek för det öppna såret ville hon i första hand bli en kliniskt duktig och skicklig kirurg. Men tidigt under sin kirurgiska utbildning insåg hon att klinisk forskning på folksjukdomar, såsom bråck, är minst lika viktigt och intressant att bedriva som att operera dem. Maria blev färdig specialist i kirurg i mars 2021. 

Det går med bestämdhet att konstatera att det senaste året har varit hektiskt för Maria. Doktorandutbildningen och det kliniska arbetet har varvats med författande. Trots det kan Marias dagar vara jämförelsevis lika med andra människors dagar. Det som skiljer dem åt; är hur Maria spenderar sin tid på jobbet.

– En vanlig arbetsdag för mig är vanligtvis ett nära kliniskt patientnära arbete på sjukhus med individer som har en kirurgisk åkomma. Jag arbetar omväxlande med mottagningsbesök, rondar avdelningar, opererar samt går jourer kvällar och helger, säger hon.

Hur har du hunnit forska samtidigt som du har blivit kirurg?

– Jag har haft förmånen att ha erhållit goda forskningsanslag från Region Stockholm/Karolinska Institutet och har på så vis kunnat bedriva aktiv forskning med en betald lön, berättar Maria som nu alltså har disputerat i december 2021 på självaste nobeldagen och erhållit en doktorsexamen i medicin. 

Forskningsanslaget är en bekräftelse på att den forskning man genomför har stor patientnytta och betydelse för övriga samhället. I Marias fall har hennes forskning lett till att kunskapen om olika nättyper och dess risker för återfall och smärta vid ljumskbråckskirurgi har signifikant ökat.

Detta kan ha stor betydelse för hur man ser på vilket nät man ska använda sig av för patientens bästa vid en sådan mycket vanlig operation.

Maria kommer att fortsätta forska inom bråckkirurgi och hoppas på att kunna bidra med ny kunskap för att kunna på sikt förbättra den kirurgiska behandlingen för navelbråck. 

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2022 00:00
Senast uppdaterad: 11 mars 2022 00:00

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlvde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 21:35

Nu börjar lagen om visitationszoner gälla

Polis-2

Pressbild

Från och med idag träder lagen om säkerhetszoner i kraft, vilket ger polisen rätt att upprätta visitationszoner i områden med hög risk för gängkonflikter.

Den nya lagen, kallad ”lagen om säkerhetszoner”, träder i kraft idag och möjliggör för polisen att inrätta visitationszoner i områden med hög risk för gängrelaterade konflikter. Zonerna, som primärt avser att förhindra våld så som skjutningar och sprängningar.

– Det handlar alltså både om påtaglig risk och synnerlig vikt. Det är starka juridiska termer, och med andra ord inget som kommer att fattas lättvindigt och ske överallt, säger Kristian Malzoff, kommissarie vid utvecklingsenheten på nationella operativa avdelningen(NOA), till TT.

(Annonslänk)

Visitationszonerna får vara aktiva i upp till två veckor men kan förlängas vid behov. Under denna period har polisen befogenhet att genomföra kroppsvisitationer på både vuxna och barn, samt att genomsöka fordon, utan krav på föreliggande brottsmisstanke.

En kroppsvisitation utförs genom en yttre kroppskontroll och granskning av föremål i fickor, liknande den säkerhetskontroll som genomförs på flygplatser. Regeln är att män endast visitas av manliga poliser, medan kvinnliga poliser hanterar visitation av kvinnor, även om undantag kan förekomma vid specifika situationer.

Trots de utökade befogenheterna kommer inte alla att visiteras.

– Vi får inte rutinmässigt visitera vem som helst eller slumpmässigt välja ut. Det ska vara omständigheter på plats som gör att polisen fattar beslutet, säger Malzoff till TT.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 16:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 14:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors