Företag i fokus:

Eric Germundsson aktuell med en ny utställning

2021_12_A8E775EB-7A2D-42F1-9DFB-4C2C93505CFB

På Galleri Glans, den äldsta ramaffären/ gallerian i Södertälje som varit verksam sedan 1934, ramar man inte bara in tavlor.

Här låter man även konstnärer ställa ut sina verk och nu har även Telgenytts fotograf, Eric Germundsson, ställt ut sina bilder.

Eric Germundsson började studera, mot allas avrådan att han var för gammal för att byta jobb, till fotograf först vid 30 årsåldern. Ett val han idag känner han sig riktigt nöjd med.

– Ja, jag hade mycket roligt under vissa perioder som fotograf. När vi bland annat åkte ner till S:T Tropez 10 personer från Södertälje då två kompisar sålde träningskläder av märket CYA. Ett otroligt populärt märke med cool stil på den tiden. Den resan är oförglömlig.

Han minns tydligt än idag när han följde med som fotograf och gled fram på gatan i S:T Tropez, körandes i en mäktig Dodge Van, ner mot stranden med en kamera ständigt i handen. I bandaren spelades Bon Jovis nysläppta succélåt, Miracle, som över 30 år senare får Eric att le när han tänker tillbaka.

Men Eric har gjort fler jobb som han minns tydligt under sin karriär.

– Ett av dom andra fotografjobben jag minns väl, var när jag och Tom Eklund var ute i sandtaget i Bastmora i stekhet värme. Där fotade jag Melissa som var otroligt bra och hade en heldag med henne.

Eric har fotot flera stjärnor under sin tid som fotograf. Bland annat fotade han rockbandet Skunk Anansie och Lenny Kravitz när han drev tidningen Nöje med Anders Nykvist.

– Vi stod framför scen och tog grymma bilder och efter konserten var vi bjudna in till Vip-rummet och festade med med Lenny Kravitz, hans band och den sköna Skin från Skunk Anansie. Både Aftonbladet och Expressen vart lite griniga på oss, berättar Eric och skrattar lite.

Men att studera till fotograf idag är inte densamma som att göra det under 80-talet. Att framkalla filmrullar och bilder krävde oerhört mycket. Idag har det gått över till det digitala och framkallningen av bilder är ett minne blott.

– Det var ett himla bök och stå i ett kolsvart rum, öppna rullarna med en flasköppnare för att sedan rulla in filmen i en behållare utan att se ett dugg. Värst var ju den stinkande syraluften som man va tvungen att använda i ett bad för att framkalla bilderna.

Karriären med fotograferingen tog rejält fart när han under en arbetsuppgift skulle medverka i en utställning som hette ”Torgliv”. Uppgifter gick helt enkelt ut på att ställa ut en bild som handlade om ett torg.

– Jag bestämde mig för att ta en nattbild med lite ljus från gatulyktorna på torget. En bra komposition med vattenpumpen i förgrunden och kullerstenarna i riktning mot mitten av bilden och ett kärlekspar som stod och kramades i mitten.

Bilen lades upp på en anslagstavla där en grupp på tre lärare skulle bedöma och godkänna bilderna. Konkurransen var stenhård, över 50 självutnämnda världsmästare deltog. En efter en blev underkända och till slut hängde en bild kvar, Erics.

– Alla andra fick göra om sina. Lärarna talade högt och berömde min bild och sa att den hade allt. Mitt självförtroende fick en rejält push.

Därefter trillade fotografjobben titt som tätt och Eric Germundsson blev känd som en av Sveriges främsta fotografer. Nu är han aktuell med en ny utställning på Galleri Glans i Södertälje.

– Vi har stått här sedan i början på december och ska stå här fram till årsskiftet säger Eric Germundsson till Telgenytt.

Bild/Foto: Eric Germundsson.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 december 2021 00:00
Senast uppdaterad: 12 december 2021 00:00

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Nu börjar lagen om visitationszoner gälla

Polis-2

Pressbild

Från och med idag träder lagen om säkerhetszoner i kraft, vilket ger polisen rätt att upprätta visitationszoner i områden med hög risk för gängkonflikter.

Den nya lagen, kallad ”lagen om säkerhetszoner”, träder i kraft idag och möjliggör för polisen att inrätta visitationszoner i områden med hög risk för gängrelaterade konflikter. Zonerna, som primärt avser att förhindra våld så som skjutningar och sprängningar.

– Det handlar alltså både om påtaglig risk och synnerlig vikt. Det är starka juridiska termer, och med andra ord inget som kommer att fattas lättvindigt och ske överallt, säger Kristian Malzoff, kommissarie vid utvecklingsenheten på nationella operativa avdelningen(NOA), till TT.

(Annonslänk)

Visitationszonerna får vara aktiva i upp till två veckor men kan förlängas vid behov. Under denna period har polisen befogenhet att genomföra kroppsvisitationer på både vuxna och barn, samt att genomsöka fordon, utan krav på föreliggande brottsmisstanke.

En kroppsvisitation utförs genom en yttre kroppskontroll och granskning av föremål i fickor, liknande den säkerhetskontroll som genomförs på flygplatser. Regeln är att män endast visitas av manliga poliser, medan kvinnliga poliser hanterar visitation av kvinnor, även om undantag kan förekomma vid specifika situationer.

Trots de utökade befogenheterna kommer inte alla att visiteras.

– Vi får inte rutinmässigt visitera vem som helst eller slumpmässigt välja ut. Det ska vara omständigheter på plats som gör att polisen fattar beslutet, säger Malzoff till TT.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 16:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 14:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors