Företag i fokus:

Vänsterpartiet: 20 miljoner kronor till nytt hjärt- och kärlcentrum vid sjukhuset

Bild: Södertälje sjukhus.

Hjärt- och kärlsjukdomar är en av regionens och Södertäljes  verkligt stora folkhälsoproblem och utmaningar. Specialisthjärtvården lades ned och flyttades från Luna i Södertälje 2017.

Nedläggningen berörde tusentals Södertäljebor mycket negativt. Omkring 5000 patienter inskrivna i Södertälje, hänvisades då till mottagningar i Stockholms city eller Handen istället. Detta innebar stora problem för alla de Södertäljebor som nu tvingas till långa och omständliga resor vid sina vårdbesök.  

”Behovet av ett Hjärt- och Kärlcentrum i denna del av Södra regionen är bevisligen mycket stort.”

Nu kommer nästa slag mot alla äldre med hjärtproblem. Det kardiologiprojekt som delvis underlättat situationen för alla vårdcentraler i Södertälje, Nykvarn och Salems kommuner (14 stycken) läggs ned.

Kardiologiprojektet har erbjudit medborgare med hjärtsvikt och högt blodtryck konsultation. Utan att undersöka om alternativet kostnadseffektiva hjärtsviktsmottagningar är en möjlighet. Det gäller att inte lämna den här stora patientgruppen i sticket. Behovet av ett Hjärt- och Kärlcentrum i denna del av Södra regionen är bevisligen mycket stort.

”Behövas en rejäl uppryckning av vården för alla Hjärt-och kärlsjuka i Södertälje.”

Inrättande av ett modernt Hjärt- och kärlcentrum vid Södertälje sjukhus i egen regi skulle vara till stor hjälp för alla medborgare i södra länsdelen som lider av dessa sjukdomar. De låga folkhälsotalen i regionen för denna typ av sjukdomar har mycket övrigt att önska.  

Engagemanget bland invånare och boende i frågan har varit massivt och den upphandling som gjordes senast det begav sig blev närmast fiaskoartad. Nu behövas en rejäl uppryckning av vården för alla Hjärt-och kärlsjuka i Södertälje och södra regionen i Stockholms län  

För  att bota och förebygga Hjärt- och kärlsjukdomar föreslår och finansierar Vänsterpartiet i Region Stockholm i sin budget för nästa år att 20 mkr per år anslås för att inrätta ett Hjärt-och kärlcentrum vid Södertälje sjukhus som drivs i egen regi för att skapa en jämlik vård för alla länets och regionens invånare.  

Staffan Norberg (V)

Ledamot i Regionfullmäktige och regionstyrelsen

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 november 2021 00:00
Senast uppdaterad: 18 november 2021 00:00

Ny undersökning: Kraftig ökning av solenergi i Södertälje

Solceller Telge E

Foto: Telge Energi

Ny data från HemSol visar en imponerande ökning av solenergikapaciteten i Södertälje kommun, med en 59,60 % förstärkning år 2023 jämfört med året innan. Trots detta står sektorn inför en osäker framtid med väntad nedgång i efterfrågan.

I en nyligen genomförd undersökning av HemSol har det framkommit att Södertälje kommun gjort betydande framsteg inom solenergi.

Från 2022 till 2023 ökade den installerade effekten av solceller på småhus från 763 till 1218 Watt per privatbostad, vilket placerar kommunen på plats 119 av 290 i Sverige. Detta enligt HemSols årliga ranking, ”Solenergitoppen”, som syftar till att belysa vilka län och kommuner som främjar omställningen till förnyelsebar energi.

(Annonslänk)

Trots ett rekordår 2023 ser dock framtiden för solcellsmarknaden i Sverige mer osäker ut. Enligt Svensk Solenergi förväntas efterfrågan på solcellsanläggningar med en effekt under 20 kW minska med ungefär 33 % under 2024, från cirka 97 000 till cirka 65 000 anläggningar.

Däremot kan elbehovet i Sverige öka kraftigt inom de närmsta tio åren.

– Ur ett historiskt perspektiv är dock efterfrågan på solcellsanläggningar fortsatt stark. Skulle Svensk Solenergi få rätt i sin prognos för 2024 skulle det innebära att fler solcellsanläggningar kommer installeras i Sverige under 2024 än vad det gjordes under hela perioden 2019 till 2021, Anders Hammarstedt, skribent om solceller på Hemsol.

En rapport från Svenska Kraftnät stödjer denna syn med scenarier som förutspår en ökning av elanvändningen med 60–70% fram till år 2035. Energimyndigheten tillägger att cirka två tredjedelar av Sveriges elproduktion kommer att behöva bytas ut till 2045 på grund av ålder, vilket troligen kommer att hålla elpriserna på en högre nivå jämfört med historiska siffror. Således, trots en förväntad tillfällig nedgång i solenergimarknaden, tyder långsiktiga prognoser på en ljusare framtid för sektorn.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 26 april 2024 05:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:08

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors