Företag i fokus:

Gunilla Lindstedt – Politikern som vill se en blomstrande kommun

Gunilla Lindstedt (NP). Foto: Alex Ataseven.

Det finns en första gång för allt. För Telgenytt är det första gången vi får äran, att få hålla en personlig intervju med en politiker.

Denna intervju med Nykvarns ledande politiker, Gunilla Lindstedt (NP), är därför väldigt betydelsefull för Telgenytt.

Att kliva in i stadshuset i Nykvarn, mötas upp av Gunilla och diskutera med henne var överraskande, men inte förvånade. Överraskade på så vis att hon på så kort tid tagit sig dit hon är idag, men vi är inte förvånade.

Vi uppfattar Gunilla som en genuin person som vill Nykvarn väl, givetvis som alla andra politiker i Nykvarns kommun, men Gunilla axlar rollen på ett sätt som utmärker sig lite extra. Hon har en aura som gör det lätt för omgivningen att tycka om henne.

Hon föddes år 1977 i Södertälje, men flyttade som 10-åring till Nykvarn/Taxinge där hon växte upp och gick i grundskolan. Gunilla flyttade hemifrån redan som tonåring och lämnade därefter Nykvarn/taxinge i några år. Gunilla hann bilda egen familj och flyttade sedan tillbaka när hennes barn var små och skulle börja skolan. Att ge sig in i politiken redan då var inte riktigt aktuellt, trots att hon hade flera familjemedlemmar som var engagerade i politiken sedan länge.

– Direkt efter gymnasiet så började jag jobba i Södertälje kommun. Södertälje kommun är fortfarande min arbetsgivare även om jag just nu är tjänstledig för det politiska uppdraget som kommunstyrelsens ordförande, säger Gunilla till Telgenytt.

Det skulle dröja fram till 2017 innan hon bestämde sig för att ge sig in i politiken och ansluta sig till NP. Fyra år senare är Gunilla Lindstedt, 44, ordförande för kommunstyrelsen i Nykvarn. En resa som knappt tagit fyra år. Imponerande.

– När bestämde du dig för att ge dig in i politiken?

Jag gick med som medlem i Nykvarnspartiet någon gång under 2017. Innan dess hade politiken funnits nära då flera av mina familjemedlemmar varit engagerade, men jag har nog aldrig tidigare sett mig själv som en politiker, vad det nu än betyder. Innan jag blev vald som KSO (från april-21) så har jag haft politiska uppdrag som ledamot i Kommunfullmäktige, Vård och omsorgsnämnden, Trygg i Nykvarn och som ersättare i Kommunstyrelsen och valnämnden. 

– Vad har du för framtidsvision för Nykvarn som kommunstyrelsens ordförande ?

Min vision för Nykvarn är att vi ska fortsätta utvecklas som kommun med den bostadsstruktur vi har, att näringslivet växer och att vi fortsätter ha verksamheter som levererar grymt bra kvalité. 

– Du tillträdde tjänsten den 1 april i år efter Bob Wållberg. Hur har första halvåret varit som kommunstyrelsens ordförande?

Oj, första tiden var riktigt intensiv och jag försökte lära mig allt på en gång. Sen kom sommaren och de flesta mötena tog en paus och jag fick möjlighet att hitta min struktur under en mer lugnare tillvaro. Nu är allt igång igen och jag känner att jag har börjat få bra koll på läget. Det är ett fantastiskt roligt och utmanande uppdrag. Det spänner över en så stor vidd. Det är ett stort och viktigt arbete att leda Nykvarns samhällsutveckling i alla dess former. Att vara Nykvarnbornas språkrör är ett ärofyllt uppdrag som kräver mycket engagemang, lyhördhet och mod.

Det senaste åren har hon, förutom ett heltidsarbete som myndighetschef inom missbruk och som fritidspolitiker, även studerat på halvfart på sin fritid för att nu i våras ta ut en fil.kand. i Sociologi. 

Fakta om Gunilla Lindstedt:

  • Ålder: 44, född 1977 i Södertälje.
  • Yrke: Ordförande för kommunstyrelsen i Nykvarn (NP)
  • Familj: Tre barn 13, 21, 22 och en sambo. De två äldsta har flyttat hemifrån.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 november 2021 00:00
Senast uppdaterad: 16 november 2021 00:00

Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt. Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 27 mars 2024 23:11

Kommunen stryper Assyriska FF – ”Vad hände med vår dialog?”

DSC_0005-3

Assyriskas ordförande Moussa Esa.
Foto: Shamash Oyal

Assyriska FF, som i år fyller 50 år, står inför en svår ekonomisk situation. Nu riktar klubben skarp kritik mot kommunen som drar åt snaran för den anrika klubben. – Boel Godner känner till hela situationen, säger Assyriskas ordförande Moussa Esa som menar att kommunstyrelsen ordförande bär på det större ansvaret Assyriska försätts i.

På torsdagsmorgonen träffade pressen en tydligt nedstämd ordförande i Assyriska Fotbollsklubbens kansli i Södertäljes fotbollsarena. Det blev snabbt uppenbart att klubben befinner sig i en allvarlig ekonomisk kris, förvärrad av en kommun som anses vara mindre än samarbetsvillig.

– Min fråga till kommunen är: Vad hände med vår dialog? Säg inte att vi har visat ovilja och inte velat närma oss en lösning. Det finns ett utkast som motsäger det. Boel Godner känner till hela situationen, säger Assyriskas ordförande Moussa Esa.

Kommunen har givit klubben två alternativ: betala skulderna eller riskera att de skickas till inkasso. Assyriska FF måste reglera sin skuld på mer än 1,6 miljoner kronor senast den sista juni, annars tar Intrum över skulden. Om det sker, står klubben inför ökade räntor, indrivningsprocesser och en potentiell risk för att ärendet eskalerar till Kronofogden. Med säsongstart nu på söndag har klubben precis lyckats balansera säsongens budget, men kommunens krav tidgare denna månad levererades oväntat och skapade ytterligare ekonomisk press.

Moussa Esa, Assyriska FF:s ordförande, uttryckte sin frustration över kommunens agerande. Trots långvariga försök att nå en överenskommelse om avbetalningsplaner för skulder relaterade till användandet av fotbollsarenan, upplever klubben att kommunen förhalat och undviktigt dialog. En skuld på över 1,6 miljoner kronor krävs nu att betalas till den sista juni – en deadline som, om den inte möts, kommer att resultera i att skulden går till inkasso.

Flera möten har ägt rum mellan klubbens ledning och kommunens tjänstemän, däribland ett möte där Södertäljes kommunalråd, Boel Godner, var närvarande.

– Det ligger i vårt intresse att vi hittar en lösning. Jag satt med Boel Godner i april förra året, den gången var Alexander Rosenberg och Lars Greger inte med, där hon gav mig och tjänstemännen i uppdrag att komma fram till en avbetalningsplan, så Boel känner till hela situationen, säger Assyriskas ordförande.

Moussa Esa, Assyriskas ordförande
Foto: Shamash Oyal

Men trots löften om att arbeta fram en avbetalningsplan har kommunen avfärdat detta och istället ställt Assyriska inför ett ultimatum som riskerar dess existens.

Esa anser att kommunens hårda hållning inte bara är en ekonomisk fråga utan även en fråga om identitet och tillhörighet, i en stad där fotbollen ofta domineras av föreningar med invandrarbakgrund. Han pekar på en oroväckande underton i kommunens behandling av Assyriska, där han anser att det finns en underliggande diskriminering.

– Kommunen vill ha bort Assyriska, det är den uppfattningen många av våra medlemmar känner. Stämningen är inte bra i Södertälje. Det är en dålig stämning. Det finns utpekanden, det finns generaliseringar, och vår folkgrupp är utsatt. Jag hoppas att det inte är så, men det blir uppfattningen, och så tolkar även våra medlemmar det, säger han.

Men att kommunen vill ha bort klubben avvisas av kommunstyrelsens ordförande.

– Det är ingen som vill ha bort klubben. Den politiska ledningen i kommunen förstår att det då och då är svårt att betala. Det behöver finnas rättvisa mellan föreningarna. Södertälje är en stor fin idrottsstad med många stora föreningar och det är rimligt att de behandlas någorlunda lika och har ordning och reda i ekonomin, säger Boel Godner till Telgenytt.

Kommunstyrlsens ordförande, Boel Godner(S)
Foto: Lucas T

Betala eller gå under

Assyriskas ordförande visar pressen avbetalningsplanen som skickats från kommunens ekonomidirektör, Erika Svensson. Däremot berättar han att politikerna inte är intresserade av att hitta en lösning. Istället står klubben inför en osäker framtid, med en deadline som närmar sig och kommunens ovillighet att ompröva sin ståndpunkt. Känslan Assyriska får är att kommunen vill att klubben ska betala eller gå under.

– Det enda tjänstemännen sa var att politikerna har sagt att den här avbetalningsplanen inte är aktuell och att de vill ha skulden betald senast den 30 juni, säger Moussa Esa.

– Behandlingen av Assyriska är under all kritik. Jag tycker inte att man sviker i förhandling, och om man nu gör det, så bör man ge en förklaring. Assyriska har visat god vilja att betala och vill betala. Det minsta politikerna kan ge oss är en förklaring. Kommunen kommer till mig och säger att ”det handlar om skattebetalarnas pengar och att vi har ansvar för dem”, men samtidigt hyr de tomma lokaler på Gjuteriet som de betalar 400 000 kronor för varje månad sedan 2022, säger han.

Trots tidigare utmaningar i kommunikationen mellan klubben och kommunen framhåller ordföranden att man är öppen för dialog och samarbete för att nå en lösning.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 mars 2024 20:41
Senast uppdaterad: 28 mars 2024 22:56

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors