I Nykvarn finns endast två skyddsrum med plats för totalt 166 personer, trots att kommunen har över 12 000 invånare. Kommunens säkerhetschef, Zacharias Tjäder, förklarar varför och påpekar att invånarna vid en krissituation förväntades ta sig till Södertälje.

De få skyddsrummen i Nykvarn beror på beslut som togs på 1950- och 60-talet, då de flesta av Sveriges skyddsrum byggdes. På den tiden hade Nykvarn en liten befolkning och klassades inte som en skyddsrumsort, vilket prioriterades för större tätorter. Södertälje fick däremot många skyddsrum eftersom det ansågs vara en strategisk plats.

- Det är staten som har ansvar för planeringen. Under 1950-talet hade Nykvarn bara omkring 1 000 invånare. Antalet ökade till runt 4 000 i slutet av 1960-talet. Invånarna skulle i en krissituation ta sig till Södertälje, var tanken, säger Zacharias Tjäder.

Skyddsrummen i Sverige är inte tänkta att rymma hela befolkningen. De prioriterar tätbefolkade områden, medan landsbygdsbor får förlita sig på exempelvis källare eller andra skyddade utrymmen.

Kommunen utreder möjligheterna att skapa fler skyddade utrymmen, såsom parkeringsgarage, men dessa kräver investeringar för att säkerställa ventilation, vatten och avlopp. Enligt Tjäder är det möjligt att bygga nya skyddsrum, men innebär stora kostnader. Frågan om att inkludera skyddsrum i nya byggnader, som det planerade äldreboendet, ligger på politisk nivå.

- Självklart är statliga myndigheter medvetna om att verkligheten har förändrats sedan 1960-talet. Inte bara det politiska läget i världen, utan också hur befolkningen har utvecklats i Sverige. Det bor ju betydligt många fler i storstadsområdena nu än då, säger han.

Nykvarn, som har idag en befolkning på cirka 12000 personer, arbetar för att stärka den civila beredskapen genom trygghetspunkter och stöd för samhällsviktiga verksamheter som skolor och äldreboenden. Fokus ligger på att säkerställa att invånarna får stöd vid både kris och krig.

- En kommun kan bygga ett eget skyddsrum, det finns inget som hindrar det. Men det är en tuff ekonomisk avvägning. En sådan investering gör att en planerad byggnation blir flera miljoner kronor dyrare. Är vi beredda att betala för det eller lägger vi hellre pengarna på skolmat och omsorg? Vilket är bäst för invånarna? I slutändan är det politikerna som får göra den prioriteringen, säger Zacharias Tjäder. Vi ser över möjligheten att hitta alternativ till skyddsrummen, så kallade skyddade utrymmen.

Kommunen betonar att skyddsrummen inte är den enda lösningen, utan att en bredare strategi krävs för att möta moderna säkerhetsutmaningar.

- Om regeringen beslutar att införa höjd beredskap eller om det är krig så aktiveras viss krigslagstiftning, till exempel förfogandelagen. Enligt den ska fastigheter kunna nyttjas eller tas i förfogande efter behov, säger Tjäder